Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fylogeni ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803 Fyndighet—Fyr- och båkavgift 804
språkbruk dels själva finnandet,
dels det funna. Enl.
promulga-tionslagen till strafflagens
införande, 16 §, skall envar, som
något hittar i sin väg (v äg a
-fynd), kungöra det tre söndagar
å rad i kyrka, så ock å
häradsting 1. rådstuga. Numera bruka
F. annonseras i ortstidningen 1.
överlämnas till polismyndighet.
Särskilda regler gälla för F. av
nedgrävd skatt, bottenfynd o. d.,
vartill ägare ej finnes (Kungl.
förordn. 30 maj 1873), samt för
sjöfynd (lag 2 april 1918) och
fornfynd (se
Fornminnes-vård). Ang. F. av levande
husdjur se Driftefä. Om F. av bi
finnas särskilda bestämmelser.
Underlåtenhet att kungöra F. är
straffbelagd (strafflagen 22: 19).
Fyndighet, påträffad malm i
samlad mängd, ej att förväxla
med mineralförekomst.
Fyndigt berg kallas det vid
gruvdrift erhållna malmförande
berget.
Fü’nfkirchen, se P é c s.
Fyr, se Fyrväsen. —
Fyrask, se Elddon sp. 822. —
F y r b o x, eldstaden vid
lokomo-bil- och lokomotivångpannor. Jfr
Eldningsanordningar
sp. 832.
Fü’rbringer, M a x, f. 1846, d.
1920, tysk zoolog, Gegenbaurs
lärjunge och dennes efterträdare
ss. prof, i Heidelberg (1901).
Utförde ett stort antal jämförande
anatomiska och morfologiska
undersökningar. Utgav bl. a.
Unter-suchungen zur Morphologie und
Systematik der Vögel (1888).
Fyrd, se England sp. 1061.
Fyrdelt sköld, se H e r a 1 d i k.
Fyrhändigt (fr. å quatre
mains), ett pianostycke med
sådan sättning, att det skall
utföras av två personer vid samma
instrument.
Fyrhänta, se A p o r.
Fyrhögarna, se H j ä r n a.
Fyringenjörkontoret, se
Lotsstyrelsen.
Fyrisvallarna (isl. Fyrisvellir,
innehåller gen. sing. av ett ord
motsv. nsv. Föret [övre och
Nedre Föret, två sjöar, som
bildas av Fyrisån], vars eg.
betydelse är: tidvis översvämmad
sankmark), i fisl. tradition namn
på ängsmarkerna på
Uppsalaslätten kring Fyrisån. Här
segrade Erik Segersäll över Styrbjörn
Starke (se Erik sp. 1149).
Fyrisån (till slutet av 1600-t.
kallad Salaån; namnet F. är en
lärd isl. form, jfr F y r i s v
allar na), Upplands största
vattendrag, upprinner i Rasbokils
skn, flyter genom Uppsala och
utfaller i Mälarfjärden Ekoln.
Segelbar för 2,4 m. djupgående
fartyg till Uppsala. Längd c:a 72
km., vattenområdets areal 2,000
kvkm.
Fyrk (diminutivform till
fyra), äldre mynt, i Sverige =
% öre 1. % örtug.
Fyrk, Fyrktal, se
Skattelagstiftning och V ä g
-hållningsskyldighet.
Fyrklang, se Ackord sp. 52.
Fyrling, se Havandeskap.
Fyrmänning. 1. Släkting i
fjärde led (kusiners barnbarn),
brylling. — 2. Se F e mm än
-n i n g a r.
Fyr- och båkavgift, en för i
utrikes sjöfart in- och utgående
fartyg pålagd avgift, avsedd till
underhåll av fyrar, sjömärken
och livräddningsstationer för
skeppsbrutna. F. uppbäres av
tullverket, som därför åtnjuter 2
% därav. I riksstaten bilda F.
inkomsttiteln fyr- och b å k
-medel. Dessa äro för
budgetåret 1923—24 upptagna till
2,300,000 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
