Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fälad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
843
Fältbro—Fältskär
844
n i n g a r). Redan romarna
utövade F. Under medeltiden och
nyare tiden tillgrepos dock
fältbefästningar mindre ofta.
1600-och 1700-t. använde ”förskansade
läger”. På 1860-t. kom F. i ett
nytt utvecklingsskede i samband
med eldvapnens ökade betydelse.
På slagfältet utförda hastiga
fältbefästningar utbyggdes, så
fort operationerna blevo
stillastående, till starka
fältbefästningar. På detta sätt uppstodo
och utvecklades under
världskriget de starka ställningslinjerna,
speciellt på västfronten.
Försvaret på bägge sidor kompletterades
sedermera genom andra starka
fältbefästningar, ofta i flera
linjer, vilkas utförande från början
kunde fullständigt planläggas,
efter fritt val inläggas i
terrängen och i detalj medhinnas (t. ex.
den s. k. Hindenburglinjen; jfr
Ställningskrig). Dylika
starka fältbefästningar erhöllo
mången gång i sina enskildheter
permanent befästnings karaktär
och styrka (jfr Befästning).
Fältbro, se Militärbroar.
Fältförsök, se
Jordbruks-f ö r s ö k.
Fälthärens tunga artilleri,
före världskriget beteckning på
artilleri med grövre haubitser
(c:a 15 cm. kal.) och kanoner
(c:a 10 cm. kal.), vilket
visserligen kunde följa arméerna under
ett rörligt krig men dock saknade
den rörlighet och framkomlighet
som ansågos nödvändiga för
fältartilleri (se d. o.).
Fältintendent, före 1915
benämning på personal vid arméns
intendenturkår av majors och
överstelöjtnants tjänsteställning.
Fältkrigsrätt, se
Krigs-domstolar.
Fältläkarkåren handhar
arméns sjukvård.
Generalfältläka
ren är chef för
Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. F:s
personal är fördelad på fältläkarbyrån
(chef överfältläkaren) i sagda
styrelse, arméfördelningsstaberna
(fältläkare), olika truppförband,
fästningsgarnisoner, sjukhus
m. m. (regements- och
bataljonsläkare) .
Fältmagnet, se Elektriska
m a s k i n è r sp. 864.
Fältmarskalk, högsta
generalsgraden inom svenska armén.
Värdigheten utdelas endast för
förtjänster under krig.
Fältmätning, se Praktisk
geometri.
Fältort, se
Gruvbrytning.
Fältpost, se Krigspost.
Fältridning, ridning utomhus,
särskilt i terräng och över hinder.
Fältrittklubb,
sammanslutning, som har till ändamål att
genom anordnande av jaktritter
och tävlingar höja intresset för
fältmässig ridning. Av Sveriges
F. är Stockholms
fält-ridtklubb, bildad 1886, den
äldsta.
Fältsjuka, se Fläckfeber.
Fältsjukhus, mobil
sjukvårds-formation, som under strid med
utnyttjande av medförd material
etablerar provisoriska sjukhus
för emottagande av sårade.
Fältskjutning, enskild 1. i
trupp, skarpskjutning i
terräng; militär
skjututbildnings-form, även vanlig tävlingsform
inom friv. skytteväsendet.
Fältskär, eg. en vid här 1.
flotta anställd person, som har
att utföra sårbehandling och
mindre kirurgiska ingrepp. Civila
F. utövade efter avlagd prövning
liknande verksamhet. Genom
Kungl. förordning 5 juni 1896
avskaffades fältskärsexamen
m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
