Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färila-Kårböle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867
Färja—Färskning
868
Färja, farkost, som ombesörjer
trafiken över floder 1. sund, där
en bro av ekonomiska skäl 1. på
grund av sjötrafikens livlighet ej
kan anläggas. De enklaste F. äro
flatbottnade med tvärt avskurna
ändar, på vilka åkdon bekvämt
kunna köra upp. De framdrivas
med åror (r o d dfärja) 1.
medelst en mellan stränderna löst
spänd draglina (dragfärja).
För mycket livlig och tung trafik
användas ångfärjor. Mindre
ångfärjor ha för- och akterskepp
av samma form samt roder och
propeller i båda ändar.
Spår-vägsfärjor ha i ändarna av
däck hydrauliskt rörliga broar,
på vilka spårvagnarna kunna köra
upp och av. Tåg- 1.
järnvägsfärjor förbinda olika
järnvägsnät med varandra. Man
skiljer mellan flodfärjor,
byggda som större spårvägsfärjor,
och sjögående F., som äro
snabbgående, starkt byggda,
djupa och försedda med högt fribord.
All ombordtagning sker från
aktern, och vagnarna uppställas på
spår å huvuddäck. Förskeppet är
högt och slutet. Vanl. finnes
propeller även i förstäven, och F. äro
då byggda som kraftiga isbrytare.
Färjestaden, färjplats i
Tors-lunda skn, Kalmar L, Öland, vid
Kalmar sunds smalaste del.
Daglig ångbåtsförbindelse med
Kalmar. — Jfr
Folkvandrings-tiden sp. 308.
Färla (lat. fe’rula, kvist,
”ris”), litet klappträ av trä 1.
läder, förr använt till handplagg
i skolorna.
Färlöv, socken i Kristianst. 1.,
jämte Norra Strö pastorat i
Lunds stift. 2,050 inv. —
Romansk kyrka med tvillingtorn och
sengotiska målningar.
Färm, detsamma som ferm.
Färna, se Mörtsläktet.
Färnbock, se Caesalpinia.
Färnebo. 1- Härad i Värml. 1.,
omfattande socknarna Rämen,
Gåsborn, Nordmark, Färnebo
(Filipstads landsförsamling),
Brattfors, Kroppa och Lungsund.
— 2. F. 1. F i 1 i p s t a d s
landsförsamling, socken i Värml.
]., jämte Filipstad pastorat i
Karlstads stift. 4,110 inv. — 3. Se
Västerfärnebo och ö st
erfä r ne b o samt
Västerfärnebo kontrakt.
Färs (samma härledning som
fars, se d. o.), kött 1. fisk, som
malts 1. finhackats och vid
tilllagningen tillsatts med rivebröd,
ägg m. m. — F ä r s e’ r a, fylla
med F.
Färs härad, i Malmöh. L,
utgör F:s domsaga och
omfattar socknarna Ramsåsa,
Röd-dinge, Sövde, Ilstorp, Björka,
Våmb, öved, ö. Kärrstorp,
Brandstad, S. Äsum, Tolånga, Vanstad,
Lövestad, Vollsjö, Frenninge,
Långaröd, östraby och
Västerstad. 23,460 inv.
Färskmalm, den mycket rika
och rena järnmalm, som
tillsättes det smälta tackjärnet vid
göt järnsmetoderna för att
påskynda färskningen (se d. o. samt
Martinprocessen).
Färskning, den process,
varigenom tackjärnet förvandlas till
smidbart järn 1. stål. Att
tackjärn ej kan smidas, beror på dess
halt av kol samt även kisel och
mangan. Vid F. oxideras dessa
ämnen mer 1. mindre fullständigt
till koloxid, kiselsyra och
man-ganoxidul. Även en del av järnet
oxideras (jfr Avbränning).
.— Torrfärskning utföres med
osmält tackjärn vid
rödglödg-ning. Därvid stanna kiselsyran
och manganoxidulen kvar i
produkten. Hithörande metoder äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
