Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fässberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Fästningsartilleri—Födoämnen
876
permanenta befästningar för att
kunna vid krigstillfälle
omedelbart försvaras av relativt svaga
levande stridskrafter. Se
Befästning.
Fästningsartilleri, dels de
pjäser, som ingå i en
landfästnings bestyckning, dels det
truppslag, som handhar dess
artilleriförsvar. Benämningarna hänföra
sig numera blott till
landfästningar. För kustfästningar
användes begreppet
kustartilleri (se d. o.). F. omfattar
dels
säkerhetsbestyck-ningen, dels
artillerireserven. Den förra skall vara
fullt stridsberedd redan, då
fienden nalkas fästningen, och består
av stormpjäser och f j ä r
r-hållningspjäser. Stormpjäserna skola avslå
stormnings-försök, de grova och
långskjutande fjärrhållningspjäserna skola
försvåra för fienden
framträngandet till egen
huvudförsvars-linje. Den rörliga
artillerireserven, omfattande alla kalibrar,
insattes på anfallsfronten för
bekämpande av anfallsartilleriet
och komplettering av
närstrids-försvaret.
Fästningskrig, strid om
fästningar, i form av överrumpling,
bombardering, förkortat (1.
våldsamt) anfall, belägring 1.
uthungring. De två sistnämnda
anfalls-sätten utföras i förening med
fästningens fullständiga cernering
(vid kustfästning därjämte
blockad). Fästningsförsvaret är
förberett genom fästningens
krigsrustning (se d. o.).
Fästningsstraff, fordom
benämning på straff, som
avtjänades i rikets fästningar (se F
ängel s e); numera i allmänt
språkbruk benämning på urbota straff.
Fäsö’r, försv. form av faiseur
(se d. o.).
Födelsemärke, medfödd
väv-nadsmissbildning i huden. Någon
gång tillväxa F. vid mera mogen
ålder och kunna övergå till
elakartade svulster. Jfr Eldmärke.
Födoråd,
Födorådstaga-r e, se Undantag.
Födoämnen, alla ämnen, som,
införda i matsmältningskanalen,
därifrån uppsugas i kroppen och
förbrännas 1. tjäna till
uppbyggandet av art-egna vävnader. De
viktigaste beståndsdelarna i födan
utgöras av äggvita, fett,
kolhydrat, salter och vatten. Av de tre
förstnämnda, som vid sin
förbränning lämna den för livet
nödvändiga energin, huvudsaki. i
form av värme, alstra 1 gr.
äggvita och 1 gr. kolhydrat vardera
en värmemängd av 4,1 Kal., 1 gr.
fett 9,3 Kal. Dessa tre ämnen
kunna i stor utsträckning ersätta
varandra. Något av den
kvävehaltiga äggvitan måste dock alltid
finnas i födan, alldenstund fett
och kolhydrater ej innehålla
kväve. En stor del av kroppens fasta
beståndsdelar innehålla nämligen
kväve, vilket måste förnyas för
att ersätta det vid
livsprocesserna förbrukade. Det kväve, som ej
användes till byggmaterial i
kroppen, avsöndras med urin och
avföring. Hos den växande individen
avlagras i kroppen relativt mer
av det med födan tillförda kvävet
i och för uppbyggandet av nya
vävnader än hos fullvuxna.
Många röster ha höjts för att
inskränka äggvitehalten i födan
för fullvuxna till det minsta
möjliga, d. v. s. till den minsta
mängd, äggviteminimum, som
be-höves för att täcka den nämnda
kväveavsöndringen. Vid tillförsel
av äggviteminimum utsöndras
lika mycket kväve som den med
födan tillförda mängden
(kväve-jämvikt). Den av Voit angivna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
