Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
901
Förbund
902
förbund]. Bägge syftena kunna
förenas uti ett defensiv - och
offensivförbund. —
Förbund straktaterna kunna antingen
vara allmänt hållna 1. inskränka
sig till att gälla ett speciellt
tillfälle 1. ett bestämt territorium,
som skall försvaras, 1. avse att
gälla allenast en viss
motståndare. F. kunna avslutas på obestämd
tid 1. för en bestämd
tidsperiod, efter vilkens utlöpande F.
upphör, såvitt det ej förnyas.
Traktater av detta slag innehålla
ofta närmare bestämmelser om de
villkor, som skola föreligga för
att F. skall träda i verksamhet
(ca’sus foe’deris) (jfr
Nationernas förbund). — Bland
de viktigaste F., som under senare
tider ingåtts, böra nämnas
trippelalliansen (se d. o.),
engelskjapanska alliansen (se
Storbritannien), fransk-ryska
alliansen (se Frankrike sp.
525) och fransk-engelsk-ryska
ententen (se d. o.). — Statsr.
F. 1. statsförbindelse,
varaktig förening av med
varandra jämbördiga skilda stater
till en högre enhet. F. förekommer
i två huvudformer: 1) f ö r
-bundsstatl. sammansatt
stat, vari de inbördes autonoma,
icke suveräna (se
Suveränitet) delstaterna tillsammans
bilda en suverän stat; t. ex. Tyska
riket och För. Stat.; 2)
statsförbund 1. federation 1.
konfederation, vari
delstaterna själva inneha
suveräniteten; t. ex. republiken Förenade
Nederländerna (1579—1795) och
Tyska förbundet (1815—66). I
båda betydelserna användes
numera även union, i den förra
huvudsakligen i angelsachsiskt
språkbruk (”Nordamerikanska
unionen”, ”Sydafrikanska
unionen”), i den senare om (vanl. två)
suveräna stater, som antingen
blott ha statsöverhuvudet
gemensamt, personalunion
(Kalmarunionen, engelsk-hannoveran-ska unionen 1714—1837), 1. äro
förbundna genom vissa
gemensamma organ, realunion
(mellan Sverige och Norge 1814
—1905 samt Österrike och Ungern
1867—1918). Terminologin är
emellertid växlande, och
mellanformer finnas. Det moderna
Brittiska riket har under sin
utveckling till ”imperialstat” (jfr I m
-perium) blivit ett slags
statsförbund, sedan de självstyrda
dominions blivit med moderlandet
nästan jämbördiga stater, om
också utan formellt erkänd
suveränitet. — Teol. Särskilt i G. T:s
religion intar begreppet F. en central
plats. De med F. förbundna
förpliktelserna uppfattas på flera
ställen i G. T. ss. fallande väsentl.
på Guds sida (ss. löfte) : Israels
Gud har genom högtidliga löften
till fäderna förbundit sig med
folket. I 5 Mos. och besläktad
litteratur betonas emellertid
ömsesidigheten: villkoret för
ernåendet av Guds löften är, att folket
också förpliktar sig att hålla
Guds lag, F. blir här väsentl. lika
med lag 1. bud (därav F :s ark,
F : s tavlor). — Ett dylikt F.
ingicks av ålder under högtidliga
kultiska former. En mycket
egenartad sådan skildras i 1 Mos.
15: 9 ff.; en annan var
blodbe-stänkningen (jfr Blod sp. 92).
Uttrycket saltförbund (4
Mos. 18: 19) är en bild, hämtad
från den mänskliga samvaron,
där det gemensamma ätandet av
salt ansågs särskilt förpliktande.
— I framtidsskildringen Jer. 31:
31 ff. har F. åter mera
karaktären av löfte från Guds sida: det
nya F. är en ny, gudomlig
ordning. Så ha vi också att fatta
or
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
