Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fördrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Fördrag
906
höra världsfördragen rörande
post, telegraf, kommunikationer,
industri, handel, lantbruk, mått,
mål och vikt,
sundhetsförhållan-den och arbetarskydd. Även
märkas F., avseende skydd för litterär
och konstnärlig äganderätt samt
för varumärken, ävensom F. för
tillgodoseende av vissa
vetenskapliga och humanitära intressen
samt konventioner för reglerande
av frågor hörande till
internationell privaträtt. Slutligen
böra nämnas F. ang. krigföring,
neutralitetsrätt, medling och
skiljedom, utgörande viktiga
källor för den positiva folkrätten
(se d. o. och
Haagkonferen-ser). — Rätt att sluta F.
tillkommer varje suverän stat. En
icke suverän stat äger även sådan
befogenhet i den omfattning, som
dess kompetens medger. Rätten
att å statens vägnar sluta
internationella F. tillkommer
statsöverhuvudet självt 1. hans ombud.
Inskränkning i denna rätt finnes
i vissa länders författningar. I
Frankrike och Tyskland kan
presidenten beträffande vissa F. icke
ingå sådana utan riksdagens
samtycke. Även i länder, i vilkas
författningar icke finnas några
uttryckliga stadganden om
folkrepresentationens samtycke för
giltigheten av vissa
internationella F., måste man anse, att
densammas medverkan erfordras
för ingående av F., som till sitt
innehåll falla inom
representationens verksamhetsområde.
Stadgandet i Sveriges R. F. § 12, att
konungen äger ”att i
avhandlingar och förbund med främmande
makt ingå”, kan icke anses
innebära någon inskränkning i
riksdagens lagstiftnings- och
beskattningsrätt. — För F :s giltighet
erfordras parternas fria vilja,
att föremålet för
överenskommel
sen ej är en fysisk omöjlighet
samt att den icke innehåller
förpliktelser, som strida mot den
allmänna moralen 1. folkrättsliga
grundsatser. — Av de olika
former för F., som förekomma,
kunna nämnas traktater,
konventioner, akter, deklarationer och
protokoll. Dessa olika slag av
F. erbjuda inga väsentliga
olikheter och ha samma bindande
verkan för de kontraherande
parterna. Då F. avslutas genom
befullmäktigade ombud, ha dessa
att ställa sig till efterrättelse åt
dem av statsöverhuvudet givna
fullmakter och instruktioner. Det
tillkommer detta att därefter
ratificera, d. v. s. stadfästa
och godkänna F. Genom
ratifice-ringen blir F. giltigt. Ratificering
erfordras ej i vissa undantagsfall,
exempelvis beträffande F., som
högste befälhavaren i krig träffar
rörande utbyte av krigsfångar,
uppgivande av en fästning o. d.
Dessutom kräves i allmänhet ej
ratificering beträffande
överenskommelser av mindre vikt, som
regleras genom en ministeriell
notväxling. Det är vanligt, att
ratifikationen innehåller ord för ord
det ingångna F. jämte en
förklaring om godkännandet av
detsamma samt undertecknas av
statsöverhuvudet med vederbörande
ministers kontrasignering.
Ratifikationerna utväxlas sedermera på
ort och tid, som blivit bestämd.
Ett F:s bindande verkan upphör,
då den tid, för vilken F. slutits,
gått till ända; då de
kontraherande träffat överenskommelse om
F:s upplösande, samt då F.
upp-säges, därest rätt till uppsägning
stipulerats. Rätt att uppsäga ett
F. anses även kunna äga rum, när
väsentligt förändrade
förhållanden inträtt (enl. principen re’bus
sic sta’ntibus). Ett F. upphör
vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
