Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenings- och säkerhetsakten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
919
Föreställning
920
vetandet självt, utan ock från
andra F. Ss. F. betecknas inom
Boströms skola icke blott rena
minnes- och fantasibilder, utan
även medvetna varseblivningar.
Hos Fechner och bland senare
tyska representanter för empirisk
psykologi omfattar F. (i motsats
till hos Boström) jämväl tankar
1. begrepp, men däremot icke de
med sensationer förbundna
varse-blivningarna, utan endast
minnesbilder av intrycken samt de
mer 1. mindre fria
fantasiprodukter, som av dem skapas. Detta
betraktelsesätt, vilket närmast
har ett motstycke i den av Hume
gjorda åtskillnaden mellan
impressions (intryck) och ideas
(intryckens reminiscenser), har
på senare tid även börjat
tillämpas inom svenskt språkbruk. —
Jämför man de omedelbara
förnimmelserna och
varseblivningar-na av intrycken med F., så te sig
F., bortsett från drömbilder,
illusioner och hallucinationer, ss.
långt mindre livliga och
detaljrika än varseblivningarna,
varjämte de pläga förete större
flyktighet och föränderlighet. Under
de senaste åren ha de tyska
psykologerna O. K r o h och E. R.
J a e n s c h emellertid
konstaterat, att många individer ha en
disposition att uppfatta
föreställningsbilder med full
varsebliv-ningstydlighet. Då dessa
individer, eide’tikerna (av grek.
ei’dos, gestalt), föreställa sig
synföremål, te dessa sig för dem ss.
verkliga föremål i den yttre
omgivningen. — Då alla F. i sista
hand hänföra sig till
sinnesintryck, kan man indela F. i lika
många arter, som det gives olika
sinnesmodaliteter 1. ”sinnen” (se
d. o.), m. a. o. i syn-, hörsel-,
luktföreställningar m. m. Särskilt
genom J. M. C h a r c o t blev
forsk
ningens uppmärksamhet inriktad
på studiet av de individuella
olikheter, som förefinnas i fråga om
föreställningsförloppets tendens
att övervägande röra sig inom
ett-dera av de olika sinnesområdena.
I den moderna psykologin hävdar
man sålunda en åtskillnad
mellan olika föreställningstyper 1.
olika sensoriella minnestyper, t.
ex. en visuell, auditiv 1. akustisk
och motorisk 1. kinestetisk typ,
ibland även en taktil typ,
allteftersom en individ med en viss
förkärlek i sin minnes- och
fantasivärld rör sig med
synföreställningar, hörselföreställningar 1.
föreställningar, som hänföra sig
till förnimmelser från
rörelseorganen 1. till förnimmelser från
hudens beröringssinne. Hos
individer med normal utveckling av
alla sinnen påträffar man i regel
icke några mera exklusiva
representanter för en taktil 1. motorisk
typ, mera däremot hos blinda,
givetvis mest hos på en gång
blinda och dövstumma. Charcot
intresserade sig särskilt för
individuella olikheter i fråga om
ordföreställningarna. Då det t. ex.
gäller att redovisa en utanläxa,
röja somliga individer ett så
utpräglat synminne, att de för sin
inre syn se, var varje ord på en
sida har sin plats, för andra åter,
med utpräglat hörselminne, är
det, som om de hörde läxan
upp-rabblas för sig. — F:s
uppträdande i medvetandet betingas
dels av förnimmelser från våra
yttre sinnesorgan och från
organismens eget inre, dels av det
inbördes sammanhanget mellan
F. själva (association), dels
ock av en uti resp. F. inneboende
tendens att kvarleva i
medvetandet (perseverationsten-d e n s, av lat. persevera’re,
framhärda, t. ex. den envishet,
var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
