Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnickling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
949
Förnickling—Förordning
950
år är 2, som då båda äro
solförmörkelser; högsta antal är 7,
varav minst 4 solförmörkelser.
För jorden i sin helhet är en
solförmörkelse ett vanligt fenomen
(under 20:e årh. inträffa 80 st.)
men för en bestämd ort ett ytterst
sällsynt (vart 200 :e år i
medeltal). — För approximativ
förut-beräkning av F. kan den s. k.
S ar os’ cykel begagnas: en
F. återkommer nämligen efter
6,585 % dygn = 18 år 11 %
dygn.
Förnickling, se G al v an o
-teknik.
Förnimmelse, enligt Boström
varje yttring av människans
teoretiska förmåga 1.
kunskapsförmåga i detta ords allmänna
bemärkelse; således dels såväl
minnes- och
fantasiföreställningar samt begrepp som uppfattning
1. känsla av lust och olust, dels
de ”sensationer”, intryck, som
förmedlas genom våra yttre
sin-en (sinnesförnimmelser i trängre
mening) 1. stamma från vår egen
organism. På senare tid har man,
jämlikt bruket av ordet
Fornem-melse i dansk psykologi, börjat
begränsa termen F. till att blott
betyda sensationer (sinnes- och
organförnimmelser).
För nit och redlighet i rikets
tjänst, se M e d a 1 j e r.
Förnuft (ty. Vernunft, lat.
ra’-tio) betyder: 1) i psykologisk
mening den logiska förmåga av
omdöme och slutledning, som
traditionellt ansetts utgöra det fullt
och normalt utvecklade
mänskliga själslivets särmärke
gent
emot de ”oskäliga” djurens
psykiska livsyttringar; 2) i
kunskapsteoretisk mening, bl. a. hos
Kant, dels ”högre
kunskapsförmåga” överhuvud, dels förmågan
att draga slutledningar och bilda
vissa mot slutledningsformerna
svarande förnuftsbegrepp 1. idéer,
till skillnad från förståndet,
ty. Verstand, förmågan att fälla
omdömen och att bilda vissa mot
omdömesformerna svarande
för-ståndsbegrepp 1. kategorier. I
svenskt filosofiskt språkbruk av
hegelskt ursprung betecknar F.
en syntetiserande, intuitiv
helhetsuppfattning av
tankeinnehållets mångfald, till skillnad från
förståndet ss. en
analyserande, diskursivt (se Diskurs)
särläggande explikation därav;
3) i metafysisk mening, enl. bl. a.
Boström, ett kunskapsinnehåll
och en däremot svarande
verklighet, som ej blott ur ”formell”
synpunkt, till graden, utan ock ur
”reell” synpunkt, till arten,
skiljer sig från det för vår sinnliga
uppfattning 1. ”sinnlighet” givna,
d. v. s. den i rum och tid
existerande verkligheten. Jfr
Rationalism och Boström.
Förord ges i vissa fall vid
myndighets uppgörande av
förslag till tjänstetillsättning, då
sådant förslag skall överlämnas till
högre myndighet, åt den som
anses mest lämplig för befattningen.
Förordnande. 1-
Administrativ föreskrift. — 2.
Tjänsteför-ordnande.
Förordning, i allm. av
konungen utan riksdagens medverkan
utfärdad administrativ 1.
ekonomisk lagstiftning. F. plägar
sättas i motsats till dels lag, som
utfärdas av konung och riksdag
gemensamt, dels stadgar,
instruktioner, reglementen, generalorder m. m.,
Månförmörkelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
