Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förpanta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
953
Förpanta—Förräderi
954
för mindre och nyexploaterade
områden, från och till vilka
trafiken ej är så stor, att den kan bära
en spårvägs- 1. järnvägslinje. För
tillfälliga trafikanter ställa sig
resor med omnibusarna i regel
billigare än järnvägsresor, och
på- och avstigning kan ske, när
trafikanten det önskar, då fasta
hållstationer ej äro nödvändiga.
Förpanta, överlåta
nyttjanderätt till jord medelst tradition,
alltså utan
inteckningsförfaran-de. Se Panträtt.
Förparlamentet 1848 (ty.
V orparlament), se Tyskland.
Historia.
Förpatrull, mindre
marschbevaknings avdelning, utsänd
längs marschvägen eller i
huvud-marschriktningen.
Förpik, det förligaste rummet
inombords och under vattenlinjen
på ett fartyg.
Förplägnadskolonn,
trängfor-mation med uppgift att lämna
truppförband förplägnad vid
otillräcklig livsmedelstillgång på
orten och då förnödenheter icke
kunna erhållas direkt från
för-plägnadståg, fartyg, magasin o. d.
— F ö r p 1 ä g n a d s k o m p a n i
ingår i en arméfördelning och har
till uppgift att för dess behov
tillvarataga livsmedelstillgångarna i
orten, upprätta fältmagasin,
fältbagerier och fältslakterier samt
förmedla livsmedelsutlämningen
till truppförbanden.
Förpuffning, en hastigt
förlöpande förbränning, vid vilken
förbränningsgaserna obehindrat
kunna expandera. F. uppstår t. ex.,
om ett korn av salpeter lägges på
glödande kol, vars förbränning
påskyndas av det syre, salpetern
avger vid upphettningen.
Förpuppning, se Insekter.
Förr och nu, illustrerad
månadsskrift som utkom i Sthlm
1869—76; innehöll litterära
bidrag av bl. a. K. G. Starbäck och
Strindberg, teckningar av G. v.
Rosen, Kronberg, Carl Larsson
m. fl.
Förruttnelse, sönderdelning
av äggviteämnen under inverkan
av mikroorganismer, i dagligt tal
blott sönderdelning av
djursubstans (jfr Förmultning).
Vid nedbrytningen av
äggviteämnena i enklare beståndsdelar
utvecklas vanl. gaser (kolsyra, väte,
ammoniak, svavelväte). Oftast
bildas illaluktande ämnen, ss.
indol och skatol i exkrementer, 1.
basiska ämnen, ptomainer, av
vilka några äro mycket giftiga
(likgifter). I F. deltaga såväl
aeroba som anaeroba organismer.
Av de sistnämnda är den
viktigaste BaciTlus putri’ficus, som
alltid finnes i jord, gödsel,
kloaker och ruttnande kött samt är
den främsta orsaken till
likförruttnelse. Av de förra märkas
Bacte’rium coTi commu’ne, som
är den vanligaste tarmbakterien
hos människor och djur och ofta
förekommer i ruttnande ämnen.
Hit hör också några färgbildande
bakterier, ss. BaciTlus
prodigio’-sus (se Blödande bröd).
Alla förruttnelsebakterier äro
känsliga för syror. Då dylika
bildas ur kolhydrat under inverkan
av vissa bakterier, ss.
mjölksyre-bakterier, förhindras därför F.
Kött och mjölk surna vid
förvaring, och först när kolhydraten
och de ur dem bildade syrorna
förtärts, inträder F.
Förryckthet, se
Sinnessjukdomar.
Förräderi, enl. svensk rätt
antingen högförräderi, ett
brott, som angriper statens 1. den
bestående stabsorganisationens
bestånd, 1. landsförräderi,
som innefattar åtskilliga
hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
