Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvarsföreningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
969
Försvarsföreningar—Försyn
970
F. ånyo. Särskild uppmärksamhet
tilldrogo sig de s. k. m a n
-skapsklubbarna, som
under 1922 bildades å vissa orter i
vårt land. Dessa blevo emellertid
genom militärbefälets ingripande
av kort varaktighet. — Under
senare år ha kraftiga röster höjts
för ett energiskt bekämpande av
F. En 1917 tillsatt särskild
kommitté avgav 1921 utredning och
förslag ang. åtgärder mot F., vilka
dock ännu icke (1924) vidtagits.
Försvarsföreningar, frivilliga
föreningar med ändamål att
ekonomiskt upphjälpa
försvarsbered-skapen och verka eggande på
försvarsviljan. Sådana äro
Allmänna försvarsföreningen, stiftad 1890,
Föreningen för Norrlands
fasta försvar, stiftad 1892
och före 1913 benämnd
Föreningen för befrämjande av Norrlands
fasta försvar, som verkar för
be-fästningsanläggningar m. m. i
Norrland, Föreningen för
Stockholms fasta
försvar, stiftad 1902, som
intresserar sig för Sthlms förseende med
tidsenliga försvarsanordningar,
gynnat skytteväsendet m. m.,
samt Föreningen för
Göteborgs försvar, stiftad 1912.
Försvarskarl kallades fordom
den som av ståndsperson blivit
tagen i tjänst och laga
försvar. Jfr Lösdrivar e.
Försvarskommissionen,
tillsatt dec. 1918, hade i uppdrag att
bereda vissa frågor om
begränsning av de militära utgifterna
m. m. F. efterträddes i nov. 1919
av Försvarsrevisionen (se d. o.).
Försvarskyrkor, befästa
kyrkor, som vid fientligt anfall
tjänade befolkningen till
tillflyktsort. Under den äldre medeltiden
voro F. vanliga i Norden och ha
bevarats i flera olika typer. Den
märkligaste av dessa är
rundkyrkan (se d. o.). En annan är
den på Öland förekommande s. k.
klövsadelstypen med två torn, ett
i ö. och ett i v. På Gotland
förekommer ofta i samband med
kyrkan ett fristående, för försvar
avsett torn, kastal (se d. o.).
Försvarslös, se L ö s d r i
-vare.
Försvarsrevisionen,
kommission av riksdagsmän, tillsatt nov.
1919 för att verkställa utredning
och avge förslag om revision av
Sveriges försvarsväsende. F.
avgav betänkande och förslag mars
1923. Huvudförslaget dikterades
av de liberala ledamöterna jämte
en ledamot tillhörande
bondeförbundet. Högerns och
socialdemokraternas ledamöter framlade i
reservationsform två andra
förslag.
För Sverige och kristen tro,
se Stiftelsen för
Sverige o c h kristen tro.
Försvårande omständigheter,
se Latitudsystem.
Försyn, den gudomliga
omtanken om och ledningen av världens
och människornas öden. Tron på
F. tillhör framför allt
mono-teistiska religioner. I antiken
förkunnades den särskilt av den
stoiska skolan, från vilken också
själva termen härrör (av Seneca
finnes en skrift Om försynen, De
provide’ntia). Från grekerna ha
flera av G. T:s apokryfiska
böcker (Vish., 3:e och 4:e Mack.),
Filon samt kyrkolärare fr. o. m.
förf, av 1: a Clemensbrevet
övertagit termen. I G. T: s kanoniska
böcker och i N. T. finnes icke
själva det tekniska uttrycket men
väl mycket tydligt saken (i G. T.
jfr t. ex. Ps. 91 och 107, i N. T.
Matt. 6: 25 ff. och Rom. 8: 28
fl.). Tron på F. innesluter
föreställningen om ett frihetselement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
