Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gade ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
991
Gadolin—Gaffel
992
ningen mot konung Hans 1501.
Kort förut hade G. blivit electus
i Linköping. Ss. medlem av
riksrådet förfäktade han Sveriges
självständighet och tack vare
honom gav sig Stockholm 1502. G.
blev Svante Stures högra hand i
riksstyrelsen. Han sökte bl. a.
1510 förmå Lübeck till förbund
mot Danmark. G. understödde
Sten Sture d. y:s val till
riksföreståndare. Han blev samtidigt
berövad sitt stift, som gavs åt
Brask, men behöll dock sitt säte
i riksrådet och fortfor att vara
riksföreståndarens stöd i kampen
mot Danmark och det svenska
unionspartiet. När G. efter
Kristian II :s angrepp mot Sthlm
1518 jämte fem ädlingar (bl. a.
Gustav Vasa) sändes till danska
flottan som gisslan under en
svensk-dansk underhandling, blev
han tillfångatagen och förd till
Danmark. Efter Sten Sture d. y:s
död ansåg G. Sveriges
frihetskamp hopplös och gick därför i
Kristians tjänst. Han förmådde
sedan Sthlm att kapitulera och
avreste därpå ss. Kristians
fullmäktige till Finland, där han
emellertid på dennes befallning
avrättades. — I mycket en
renässansmänniska, var G. en
handlingskraftig demokratisk ledare
och en lidelsefull patriot. Hans
omfattande korrespondens är
delvis bevarad. En biografi över G.
av Gottfrid Carlsson utgavs 1915.
Gadoli’n, Johan, f. 1760, d.
1852, finländsk kemist och
fysiker, prof, i Åbo 1797—1822,
utförde grundläggande
undersökningar av ämnens spec. värme. G.
upptäckte metallen gadolinium i
det sällsynta mineralet gadolinit,
båda uppkallade efter G.
Gadolini’t, G a d o 1 i’ n i um,
se Sällsynta j o r d m e t a 1
-1 e r.
Gaeliska litteraturen [gä ], se
Irisk - g ae1 isk a
litteraturen. — Gaeliska
språket, se Keltiska
språkfamiljen.
Gaeta, stad och fästning i
prov. Caserta, Italien, vid
västkusten n. om Neapel. 18,000 inv.
En av konungariket Neapels
huvudfästningar, utstod G.
1860—-61 en märklig belägring, då Frans
II av Bägge Sicilierna av
sardinska trupper tvangs att
kapitulera.
Gaeta, se Cialdini.
Gaeta’no da Tiene, se C a j e
-t a n u s.
Gaffel, å segelfartyg det
rund-hult, som, fäst vid akterkant
av masten, tjänar till att föra
snedsegel, s. k. gaffelsegel.
G. på f ockmasten kallas f o c k
-gaffel, på stormasten a p
-gaffel, på mesanmasten
mesangaffel. G: s yttre ända
benämnes pik och den inre, till
masten fästa ändan klo. G. löper
vid hissning och firning medelst
en glidsko utmed masten på en
ledskena 1., vid klenare
master, medelst en k 1 y k a av trä
som omfattar mer än halva
mastens omkrets. På äldre
segelfartyg löpte klon på en klen spira
(s n a u m a s t), stående akter
om och intill masten. G. hissas
med k 1 o - och pikfall. —
Gaffelsegel, ett
trapetsoid-format snedsegel, vars övre lik
ligger intill G. och undre intill
bommen. Seglet benämnes å
tre-mastade fartyg gaffelfock
å fockmasten, a p a på stormasten
och mesan på mesanmasten.
Briggsegel är snedseglet på
briggens stormast. Storsegel
är snedseglet å skonarens och
galeasens stormast. Det lilla
snedseglet på yawlens gäckmast
benämnes även apa. De olika
hör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
