Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gallieni ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1017
Gallieni—Gallikanska kyrkan
1018
G. hitom Po (lat. Pa’dus), och
transpada’nska G., d. v. s.
G. bortom Po (från Rom räknat).
Cisalpinska G. erövrades av
romarna 222 f. Kr., s.ö. delen av
transalpinska G. (Gallia
narbo-ne’nsis) omkr. 120 f. Kr. och
återstoden genom Caesars fälttåg 58
—49 f. Kr. Vanl. åsyftas med G.
endast transalpinska G., varest
gallernas kultur stod högst. Se
vid. K e 11 e r och Frankrike
sp. 497 f.
Gallieni [galjeni’], Joseph
Simon, f. 1849, d. 1916, fransk
general. 1896—1905 organiserade
G. Madagaskar ss. fransk koloni.
26 aug. 1914 utnämnd till
militärguvernör i Paris, gjorde G. en
betydande insats i slaget vid Marne
sept. 1914 genom framförandet av
den för Paris försvar avsedda
Maunourys armé i flanken på
armén v. Kluck. Krigsminister okt.
1915—mars 1916. G. erhöll 1921
postumt marskalkvärdighet.
Gallie’nus, Publius
Lici-n i u s, f. 218, d. 268 (mördad),
romersk kejsare, sin faders
Vale-rianus medregent 253 och
efterträdare 260. Hans regering
fylldes av kamp mot goterna och mot
upproriska provinsståthållare.
Gallie’ra, av Napoleon 1813
upprättat hertigdöme, bestående
bl. a. av godset G. invid Bologna,
Italien, och avsett ss.
fideikommiss åt Eugène Beauharnais’
dotter Josefina. Efter hennes gifte
med dåv. kronprins Oskar av
Sve-rige-Norge såldes G. 1837 till
påven för 600,000 kr., varav
upprättades ett penningfideikommiss,
vars nuv. innehavare är Gustav V.
de Gallifet [do galifä’],
Gaston Alexandre August e,
f. 1830, d. 1909, markis, fransk
general, utmärkte sig i Napoleon
III:s krig och gjorde i
Sedanslaget 1870 ett djärvt men fruktlöst
Joseph Simon Gallieni. Byst av Auguste
Malllard.
genombrytningsförsök med
kavalleriet. G., som deltog i
operationerna mot Pariskommunen,
innehade sedan höga befälsposter och
var 1899—1900 krigsminister.
Gallikanska kyrkan,
benämning på den urspr. galliska,
sedermera franska kyrkan, i dess
egenskap av nationell och mot påvens
allenavälde opponerande kyrka.
Denna självständighetssträvan
(g a 11 i k a n i’s m) hävdades
med kraft bl. a. av Pippin, Karl
den store och Filip den sköne
och fick slutligen under de
reformatoriska kyrkomötenas tid sin
teoretiska grundläggning (bl. a.
genom Gerson) och 1438 sin första
juridiska utformning genom Karl
VII:s s. k. pragmatiska sanktion
i Bourges. Formellt upphävdes
denna sanktion visserligen genom
Frans I:s konkordat med påven
1516, men i verkligheten förblev
allt i huvudsak vid det gamla. På
ett av Ludvig XIV sammankallat
kyrkomöte i Paris 1682 antogos de
av Bossuet utarbetade
Proposi-tio’nes cle’ri gallica’ni, en ny
programförklaring av gallikanismen
och den klaraste formuleringen av
dess principer. Först under 1800-t.
bar gallikanismen betydligt för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
