- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / IV. Finlay-Gros /
1021-1022

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gallisering ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1021

Gallisering—Gallor

1022

lien, Italien, på en ö i
Taranto-viken, med förstaden Lizza på
fastlandet. Handel med vin och
sydfrukter. 14,000 inv.

Gallise’ring, en av tysken
Lud-wig Gall uppfunnen
vinbered-ningsmetod, vid vilken de surare
druvorna pressas för sig, varefter
saften för sättes med vatten och
socker, så att den får en för
jäsningen lämplig sammansättning.

Galliska tuppen (fr. coq
gau-lois), franskt nationellt emblem
(lat. ga’llus betyder både ”tupp”
och ”galler”, d. v. s. fransman).

GaTlium, metalliskt
grundämne. Atomvikt 69,9, atomtecken Ga.
G:s existens förutsades 1871 av
Mendelejev (se
Grundämnen), och det upptäcktes 1875 på
spektroskopisk väg. Färg vit,
smältpunkt -j- 30° C., spec. v. 6.
Föreningarna äro 2- 1. 3-värda.

Gallkvalster, Eriophy’idae, en
fam. maskliknande K v al st e r,
med endast två benpar samt ledad
bakkropp; ögon saknas. Leva
parasitiskt på växter, bl. a.
vinran-kan, och framkalla gallbildningar.

Gallmyggor, Itoni’didae
(Ce-cidomy’idae), en fam. små
Tvåvingar, med pärlbandslika,
håriga antenner och breda, ofta fint
ludna vingar. De vita 1. gulröda,
fotlösa larverna ha en
kitin-platta på tredje ledens undersida;
de leva under bark, i
gallbildningar 1. ss. parasiter m. m., och
många äro svåra skadedjur (på
barr, blad, skottspetsar, frön
m. m.). — Larver av släktet
Mia’stor fortplanta sig
pedogene-tiskt. K i k b ä r, de till bägarlika
knoppar hopvuxna, ansvällda
års-barren på en, framkallas av larver
till engallmyggan,
Cecido-my’ia (Oligotro’phus)
juniperia’-na. Äppleblad-, Perri’sia
ma’li, och
pärongallmyggans, C ont ar i’nia pyrPvora, lar-

ver orsaka inrullning av äpple-,
resp, päronbladens kanter. Hos
kornmyggan 1. ”h é s s i s k a
fluga n”, Mayeti’ola
destru’c-tor, utvecklas larverna i
sädes-slägens strån, som därigenom bli
svaga och vissna. Arten är
beryktad som skadedjur på vete,
särskilt i Amerika. I vetekorn leva
larver av vetegallmyggan,
Contari’nia tri’tici, och röda
vetemyggan, Sitodi’plosis
mosella’na.

Gallon [gæ’llon], engelskt
rymdmått = 4,543 1., indelas i 4
quarts = 8 pints 32 gills.
Amerikansk gallon = 3,785 1.

Gallor, kroniska
vätskeutgjut-ningar i benens ledgångar, 1 e d
-gallor (”fyllda pannor”), 1.
senskidor, senskidegallor,
varvid huden pä dessa ställen buktas
utåt. G. äro vanliga hos hästar
ss. en följd av överansträngning
1. stundom av akut led- 1.
sen-skideinflammation. Vissa raser
äro ofta ärftligt belastade med
anlag för G., vartill hänsyn
måste tagas i avelsarbetet. Äldre
senskidegallor hårdna mestadels
på grund av ökad
bindvävsbild-ning och orsaka då hälta;
ledgallorna förbliva i allm. mjuka. —
Behandlingen består i isomslag
undei- 2—3 dagar, därefter
in-gnidning med lindrigt hudretande

Gallmyggor. Kornmygga. Längd c:a 3
mm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/4/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free