Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galvanism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1035
Galvanoplastik—Galvanoteknik
1036
T. v. Tangentbussol. ABC strömkretsen.
— T. h. Multiplikator.
mar användas
multiplika-t o r e r, G. med många varv
strömledning tätt intill
magne-ten, genom vilken anordning
strömmens verkan mångdubblas.
I stället för visare användes
oftast spegelavläsning (se d. o.).
Jordmagnetismens påverkan
elimineras genom användning av
astatiska magneter. Nålens
rörelser göras aperiodiska genom att
innesluta magneten i en
kopparmantel, i vilken bildas
virvelströmmar, som motverka rörelsen.
Med dylika G. kunna
strömstyrkor av storleken O,oooooooi
mil-liampère uppmätas. G. utan
dämpning av
utslagssvängningar-na kunna även användas som s. k.
b a 11 i s t i s k a G., d. v. s. G.
avsedda för uppmätning av
elektri-citetsmängden i en strömstöt. Det
första utslaget på G. utgör ett
mått på elektricitetsmängden.
Jfr Elektriska
mätinstrument sp. 884.
Galvanoplasti’k (av Galvani
och grek. pla’ssein, bilda), se
Galvanoteknik.
Galvanosko’p (av Galvani och
grek. skopei’n, se), instrument för
påvisande av elektriska
strömmar i en strömledning. Är G. så
konstruerat, att strömmen
samtidigt kan mätas, kallas det g a 1
-vanometer (se d. o.).
Galvanostegi’ (av Galvani och
grek. ste’gein, betäcka), se
Galvanoteknik.
Galvanota’xis (av Galvani
och grek, ta’xis, ställning), se
T a x i e r.
Galvanotekni’k (av Galvani och
grek. te’kne, konst), konsten att
medelst elektrolys åstadkomma
fällningar av metaller 1.
legeringar. Man skiljer mellan
galvanostegi’, framställning av
metallskikt, som väl vidhäfta
föremål, och galvanoplastik,
framställning av löstagbara och
hållfasta avtryck av föremål. —
Vid galvanostegi måste
föremålens yta renas, dels mekaniskt för
avlägsnande av glödspån o. d.,
dels kemiskt för avlägsnande av
fett, som väsentligt försvårar
ut-fällning och vidhäftning av
metall. För att förbättra
vidhäftningen kan man tillgripa f ö r
-kvickning, vid vilken
föremålet behandlas med
kvicksilverni-trat och syra, så att kvicksilver
utfaller, vilket vid elektrolysen
bildar ett amalgam med den
utfällda metallen. Avbränning,
som sker med syror, vanl.
svavel-och salpetersyra, åsyftar
åstadkommande av en matt yta, som
underlättar vidhäftningen. Efter
avbränning och sköljning
överföras föremålen omedelbart till
elektrolysörerna, kärl av glaserat
stengods, amalgamerat järn 1.
hartsat 1. paraffinerat trä. De
vid elektrolysen använda
spänningarna äro små; som
ström-källa användas
ackumulatorbatterier 1. för ändamålet
konstruerade generatorer. Elektrolysen
fortgår, tills ett tillräckligt
tjockt metallager erhållits på
föremålen. Efter sköljning
poleras föremålen. — Den vanligaste
tillämpningen av galvanostegin
är försilvring. Elektrolyten
utgöres av en lösning av kalium-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
