- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / IV. Finlay-Gros /
1043-1044

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gambia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1043

Gamin—Gamla Uppsala

1044

Gamla. Uppsala. Två av högarna.

nytta ss. ”renhållningsarbetare”.
Iläcka på klippavsatser, i träd
o. d. 1—2 ägg. — Till G. höra
bl. a. asgam, gåsgam, munkgam
och örongamar (se dessa ord). Jfr
även Hönsgamar, K a m g a
-mar samt L a m m g a m.

Gamin [gamä’q], fr., fem.
ga-mine [-mi’nn], rackarunge;
gatpojke, gatflicka.

Gamla Finland, under
Finlands ryska tid benämning på
dess s.ö. del, som redan 1721 och
1743 tillfallit Ryssland.

Gamla Karleby, fi. Kokkola,
stad i Vasa 1., Finland, vid
Bottniska viken. Uthamn Y x p i 1 a.
Smör- och trävaruhandel. 4,000
inv. G. grundades 1620.

Gamla Kastilien, se K as t i
-lien 1.

Gamla lantmannapartiet, se
Lantmannapartiet.

Gamla Lödöse. 1. Se L ö d ö s e.

— 2. Se Sankt Peter.

Gamla Norbergs bergslag,
jämte Vagnsbro härad domsaga i
Västmanl. L, omfattar socknarna
Västanfors, Norberg, Västervåla
och Karbenning. G. är ett av
Sveriges äldsta bergslag. Jfr
Norberg.

Gamla stilen, se
Tideräkning.

Gamla Testamentet, se
Bibel och Testamente.

Gamla Uppsala, socken i
Upps. 1., jämte Ärentuna pastorat
i Uppsala stift. 1,350 inv. — G.

var i forntiden en tings- och
tempelplats, om vars betydelse vittna
tre väldiga kungshögar, Odins,
Tors och Frejs högar, samt den
något lägre Tingshögen. Av
kungshögarna äro två från 500-t.
e. Kr., den tredje ännu äldre.
Namnet Uppsala (fsv. Upsalir)
förekommer redan i Ynglingatal
(800-t.), enl. vilken G. var
sveaväldets konungasäte under
Yng-lingaätten, av vilkens konungar
Anund, Egil och Adils där skulle
ha höglagts. Uppsalakonung var
den urspr. furstetiteln, vilken
senare undanträngdes av
Sveakonung. Vid G. höllos de stora
tingen (alla svears ting) långt in
i medeltiden. Omkr. 1100-t:s
inbrott upphör G. att vara
konungens säte. Men ännu under slutet
av medeltiden fanns dock
Kungsgården vid G. kvar som kronogods.
—■ G:s egentliga medelpunkt var
hednatemplet, svearnas förnämsta
helgedom och vid slutet av 1000-t.
utförligt skildrad av Adam av
Bremen. Han liknar den av kullar
omgivna tempelplanen vid en
amfiteater. Templet var helt
smyckat med guld, och ”en
gyllene kedja omger templet,
hängande ovan husets branta tak och
på långt håll glimmande”. I
tempelhallens mitt stod huvudguden
Tors bild, flankerad av Odins och
Frejs. I en helig lund invid
templet upphängdes kroppar av
offrade människor och djur i träden, I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/4/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free