Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garvstål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
Garvstål—Gas
1074
varbark (vanl. ek- 1. granbark),
och övergötos med vatten. G. tog
på detta sätt många månader i
anspråk och krävde upprepade
omplockningar och förnyelse av
garvämnet. Numera användes i
stor utsträckning snäll- 1.
extraktgarvning, vid
vilken hudarna nedläggas i kar med
garvämnesextrakt (oftast
que-brachoextrakt, i Amerika även i
stor utsträckning extrakt av
barken från hemlockgranen), först i
svaga, sedan i allt starkare
lösningar. Genom införande av
anordningar för vätskans
cirkulation i karen har man kunnat
nedbringa garvningstiden till ett par
månader. — 2) Bland
mineral-garvnin g smetoder märkas vit- och
kromgarvning. Vanlig v i t
-g a r v n i n g användes
huvudsaki. för get- och fårskinn, som
behandlas med kalk och därefter
med ättiksur beta. Som
garvmedel tjänar alun- och
koksaltlösning. Ungersk
vitgarv-n i n g användes huvudsaki. för
grövre hudar (av nötkreatur och
hästar) ; därvid nyttjas ej kalk.
G. sker med alun och koksalt,
lädret efterbehandlas med fett.
Fransk vitgarvning 1.
glacégarvning användes
för fina skinn (av lamm, killingar
m. m.). Garvmedlet är en välling
av alun, koksalt, vetemjöl och
äggulor (stundom feta oljor).
Lädret avputsas sedan på
köttsidan, så att det blir jämnt och
glatt. Kromgarvning, som
sker i efter varandra följande bad
av kromsyra och
natriumhyposul-fit, varvid kromöxid utfälles på
bindvävstrådarna, användes
hu-vudsakl. för beredning av läder
till sel- och remtyg, ovanläder till
skodon, o. s. v. — 3) Vid
sämsk-garvning behandlas hudarna
(oftast älg-, hjort-, ren-, får- och
gethudar) med kalk och skrapas,
så att även narven avlägsnas. De
behandlas därefter med tran,
val-kas och upphängas i torkstugor 1.
läggas i högar, varvid en del av
fettet oxideras. När hudarna fått
den karaktäristiska gula färgen,
avlägsnas överskottet av fettet
med ljumma sodalösningar.
Garvstål, se G a r v n i n g 1.
Garvämnen, garvsyror,
organiskt kemiska föreningar av
icke enhetlig sammansättning,
vilka huvudsaki. förekomma i
frukter, bark och blad av vissa
växter samt i gallbildningar. G.
bilda med lim olösliga föreningar,
varpå deras användning vid
läderframställningen beror. Med
ferrisalter bilda G. mörkblå
föreningar (se Bläck). G. äro i
vatten lättlösliga föreningar, ha
svagt sura egenskaper och kärv,
sammandragande smak. De flesta
G. äro föreningar mellan
sockerarter och polyoxikarbonsyror ur
bensolserien (se G a 11 u s s y r a).
—• Med G. närbesläktade ämnen
äro depsiderna, esterartade
derivat av oxikarbonsyror ur
bensolserien.
Gary [gä’ari], stad i Indiana,
För. Stat., vid Michigansjön. G.
anlades 1906 av den amerikanska
ståltrusten och är säte för dess
förnämsta fabriker. 55,000 inv.
Gas. Fys. Se Gaser. — Mil.
Se Gaskrig. — Tekn. Med G.
förstår man dels brännbara G.,
dels förbrännings-(rök-) gaser.
Brännbara G. (huvudsaki. metan)
förekomma färdigbildade i
naturen och ha, där de uppträda i
samband med
bergoljeförekoms-ter, kunnat utnyttjas för
industriellt ändamål (se Gas källa 1).
— Vid varje förbränning (se d.
o.) av ett ämne, som brinner med
lysande låga, kunna två processer
särskiljas, näml, utveckling av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
