Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1097
Gasverk
1098
med den tyngre tjära, som ut
kondenseras, så snart gasen lämnat
retorten. För att underlätta
laddning och tömning av retorterna
har C o z e konstruerat
lutande retorter, i vilka kolet
får självrinna och ur vilka
koksen glider ut av sig själv, då
nedre retortluckan öppnas.
Arbetssättet liknar f. ö. det vid
ugnar med horisontala retorter.
För att kunna öka
retortfyllning-en till den största möjliga har
man konstruerat kontinuerligt
arbetande vertikala
retorter. Gasytbytet är 350 å 360
kbm. per ton kol; gasens
kalorimetriska värmevärde är 5,100
Kal./kbm. Undereldningsbehovet
är 12—14 % koks av förgasade
kol. — Kammarugnar, som
urspr. konstruerades för
koksin-vid stora G. i
dustrin, infördes
T. v. Vattenrör kylare. G gas; V vatten.
— T. h. Tjäravskiljare. Den underifrån
kommande gasen inströmmar i en
dub-belväggig, perforerad plåtklocka. När
gasen passerar genom hålen i den inre
väggen, ökas dess hastighet, och vid
stöten mot den yttre väggen avskiljes
tjäran i droppar och flyter ned i det
tjärbad, i vilket klockan når ned.
Reningskista. Reningsmassan i fyra
skift på trägaller. Locket vattenspärrat.
början av 1900-t. Vid G. sker dock
undereldning ej med kolgas utan
med generatorgas, framställd av
koksen. Ugnarna utgöras av ett
antal sida vid sida liggande
pa-rallellepipediska kamrar, vardera
rymmande 6—11 ton kol. Se vid.
Koks. På grund av kamrarnas
stora rymd äro ugnarna i
jämförelse med föreg. typer ytterst
arbetsbesparande. Tillverkningen
per man och dygn utgör vid
hand-laddade horisontala retorter c:a
800, vid lutande retorter c:a
1,600, vid vertikala retorter c:a
7,000 och vid kammarugnar
12,000 å 14,000 kbm. gas. —
Gasens rening. Rågasen
innehåller föroreningar till % av sin
volym. De processer, gasen
underkastas, innan den distribueras
till konsumenterna, äro kylning,
tjäravskiljning, naftalin-,
cyan-och ammoniaktvättning,
svavelrening, ev. uttvättning av
bensol-kolväten, mätning, lagring i
gasklockor och tryckreglering.
Genom de för dessa processer
erforderliga apparaterna måste gasen
sugas, resp, tryckas medelst en
gaspump, exhauster, vanl.
placerad mellan kylare och
tjäravskiljare. Kylningen sker med
luft 1. vatten 1. bådadera enl.
mot-strömsprincipen (se d. o.).
Gas-exhaustern utföres vanl. som en
kapselblåsmaskin (se B 1 å s
maskiner). Numera användas
även turbofläktar, som ge ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
