Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gate ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1115
Gatkamill—Gauguin
1116
Halland, från vilken han
fjorton-årig rymde till sjöss. Han
tjänstgjorde på utländska fartyg och
föll i sjörövarhänder på
Medelhavet men anställde myteri och
tog sjörövarskeppet som byte.
Under Stora nordiska kriget
utrustade G. en kaparflottilj, med
vilken han utförde bragdrika
ka-perier. För att genom sin
rådighet ha räddat sig undan ett
överfall av den danska flottan adlades
G. 1715 och blev f. å. kommendör,
vid sitt deltagande i Göteborgs
sjöförsvar 1717 blev G. dödligt
sårad.
Gatkamill, se M a t r i c a r i a.
Gatlopp, fordom brukligt
straff, som bestod däri, att den
dömde, delvis avklädd, fördes
genom en ”gata” av 100 till 300
man och därvid erhöll ett
käppslag av varje man. G., huvudsaki.
ett militärt straff, ådömdes för
svårare disciplinära förbrytelser.
Gatläggning, se Gata.
Gatt (Ity., holl. gatt), hål,
öppning. 1. Smal sjöled (jfr
Kattegatt, Danziger Gatt). — 2. Hål
upptagna i rundhult, reling o. d.,
t. ex. skivgatt, spygatt.
Gattamela’ta, S t e f a n o
Giovanni, d. 1443, italiensk
kondottiär, främst känd genom
Donatellos berömda ryttarstaty
i Padua (se ill. till
Bildhug-garkonst sp. 1532).
Ga’tti-Casa’zza, G i u 1 i o, f.
1869, italiensk operaledare, 1892
direktör vid Scalateatern i
Milano, 1908 chef för Metropolitan
Opera i New York.
Ga’ttjina, stad i Ryssland, 45
km. s.v. om Petrograd. Stort f. d.
kejserligt slott, byggt 1770. Omkr.
10,000 inv.
Ga’tun, se
Panamakana-1 e n.
Gau [gao] (ty., kollektivform
till Aue, flodland) ingår i många
namn på geografiska områden i
s. och mell. Tyskland och har
antagits urspr. vara en politisk
indelning i den germanska
stamförfattningen. Under medeltiden
betecknade G. i varje fall ofta
grev-liga förvaltningsområden.
Gauchos [gao’tjås],
argentinskt befolkningselement av
spanskt-indianskt ursprung. G.
leva som herdar på Pampas.
Duktiga ryttare och lassokastare.
Gaudea’mus i’gitur, lat.,
”låtom oss glädjas”,
medeltids-latinsk studentvisa av tyskt
ursprung, sjunges ännu i Tyskland
och Skandinavien i en version
från 1781.
Gauffin [gåfä’g], Axel, f.
1877, museiman, konsthistoriker,
sedan 1916 intendent för Nat.
mus:s målnings- och
skulptursamling, har bl. a. utgivit
monografier över Markus Larsson
(1907—08), Fager lin (1910) och
prins Eugen (1915).
GaugameTa, forntida
assy-risk stad n.v. om Arbela. Se
Alexander den store sp.
257.
Gauguin [gågä’q]. 1. Paul
G., f. 1848, d. 1903, fransk målare.
Född i Peru, blev han efter en
kringflackande ungdom
banktjänsteman i Paris och var 1873
—85 gift med en danska. Från
1881 ägnade han sig helt åt
målning. Han slöt sig först till
im-pressionisterna, men sedan han
1886 slagit sig ned i Pont-Aven i
Bretagne, trädde han i spetsen för
en grupp målare, som i opposition
mot impressionismen strävade
efter dekorativ förenkling. Hans
vänskap med van Gogh, med
vilken han vistades i Arles 1888,
fick ett dramatiskt slut genom
dennes vansinne och mordförsök
på G. En resa till Martinique
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
