Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1145
Gem
1146
Gemmer. Fr. v. Egyptisk sigillskarabé, underifrån och från sidan. — Babylonisk
sigill cylinder och avtryck av densamma.
efter det för upphöjd gravyr
ibland använda materialet
musselskal kallades stenar med
bildframställningar i höjden kaméer
(av lat. cha’ma, mussla). — I
Orienten var cylinderformen på
si-gillgemmen den vanligaste. Från
Egypten kom den för amuletter
omtyckta skarabéformen, som
utbildats efter den heliga
pillerbaggen (se d. o.). Under grekisk och
romersk tid samt senare blevo
linsformiga 1. plana ovala G.
vanligast; de lämpade sig bäst för
infattning i ringar och smycken.
— Den orientaliska
stenskärar-konsten 1. glyptiken (se d. o.) har
sina rötter i den
gammalbabyloniska sigillgravyren. Högst
nådde den i Assyrien omkr. 700 f. Kr.
På persiska sigillcylindrar har
stilen förfinats under inflytande
från grekiskt håll. Den egyptiska
skarabégravyren är konstnärligt
utan större betydelse. Inom det
Gemmer. Fr. v. Atena Partenos. Av
Aspasios. l:a årh. e. Kr. — Artemls.
Egeisk. 1500 f. Kr. — Nike. Grekisk.
300-t. f. Kr.
egeiska kulturområdet har man
funnit talrika prov på en
egenartad gemkonst under andra
årtusendet f. Kr. På 500-t. blomstrar
Gemmer. Fr. v. Herkules med
kentau-ren. Hellenistisk. — Julia, kejsar Titus’
dotter. Romersk.
den grekisk-arkaiska glyptiken
och i motivvärlden införas
atleter, krigare och kvinnogestalter.
Under den hellenistiska
stilepoken tillkomma de första
egentliga praktkaméerna. Ståtliga
porträtt och figurrika kompositioner
skulpteras i dyrbart,
färgskiftande material, ofta i stort format.
Bekanta äro Ptolemaierkamén i
Wien, av sardonyx i nio färgskikt
(115 X 113 mm.), ”Tazza
Farne-se” i Neapel, en på båda sidor
skulpterad skål (200 mm. diam.)
m. fl. Från romersk tid är
”Ca-mée de la Sainte Chapelle” i
Paris, av sardonyx i fem skikt (310
X 265 mm.) samt hela sviter
kejsarporträtt i hög relief.
Liksom mynten återge de antika G.
ofta även berömda konstverk och
utgöra därför en ovärderlig källa
för kännedomen om nu förlorade
sådana. Med antikens utgång dör
gemkonsten. Medeltiden prydde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
