Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genèvekonventionen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1161
Genèvekonventionen
1162
Genève. Mont-Blanebron och Rousseauön.
raste städer. Den gamla staden,
på vänstra stranden, domineras
av den huvudsakl. i gotisk stil på
1100—1200-t. uppförda
katedralen. Universitet, grundlagt som
teologisk läroanstalt av Calvin
1559. Museum med betydande
samlingar av Genèvekonstnärer
från 1800-t. Stort internationellt
monument över reformationen
(rest 1909—15). Stora
urfabriker. Livlig handel med ur och
guldsmedsarbeten. 135,000 inv. —
Historia. Caesar nämner G. som
en keltisk stad. G. blev senast
omkr. 400 biskopssäte, erövrades
omkr. 450 av burgunderna,
tillhörde därpå Frankiska riket och
Tyska riket samt kom i
slutet av 1200-t. under Savojens
välde. Efter ett med Freiburgs
och Berns hjälp slutfört
befrielsekrig blev G. 1530 självständigt.
Centrum för den reformerta
rörelsen genom Farels och Calvins
verksamhet, behärskades G. en
tid av en sträng, kyrklig regim.
Ett savojiskt erövringsförsök
avslogs 1602. Franska revolutionen
föranledde omstörtningar i G.,
som 1798—1813 var införlivat
med Frankrike. Genom sitt läge
ekonomiskt samhörigt med
Rhöne-dalen har G. till 1923 haft
tull
fri förbindelse med angränsande
delar av Frankrike (fria
zonerna). 1814—15 ingick G.
formligen i Edsförbundet. G. har i
senare tid blivit säte för ett flertal
internationella institutioner,
främst N. F.
Genèvekonventionen [jonä’v-].
Schweizaren Henri Dunant (se
d. o.) tog 1863 initiativ till
bildandet av nationalföreningar i de
olika länderna i syfte att verka
för vården av sjuka och sårade i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
