Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gessler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1221
Gessler—Getingar
1222
för h, e, a, d, g, c; parallelltonart
till ess moll.
Gessler [ge’-], Otto Karl,
f. 1875, tysk politiker, över
borgmästare i Nürnberg 1914—19. G.,
som tillhör demokratiska partiet,
har ss. riksförsvarsminister i alla
ministärer från Müllers (1920)
till Marx’ (1923) arbetat på
organisationen av den nya tyska
armén, riksvärnet.
Gessner [ge’-], Salomon, f.
1730, d. 1788, schweizisk
författare, bekant för sina av sentimentalt
natursvärmeri präglade
prosaidyller, vilka under senare delen
av 1700-t. utgjorde en ytterst
omtyckt läsning i Tyskland,
Frankrike och de nordiska länderna. I
Sverige var G. uppskattad
huvudsaki. i den Gjörwellska kretsen,
men även Thorild och Lidner
tillhörde hans beundrare. Flera av
hans arbeten finnas i sv. övers.
Gest [sjäst] (fr. geste),
åtbörd. — Gestikulatio’n,
åtbörder, åtbördsspel. — G e s t i
-k u 1 e’ r a, göra åtbörder.
Gestad, socken i Älvsb. 1., jämte
Bolstad, Grinstad och Erikstad
pastorat i Karlstads stift. 1,410
inv.
Ge’sta romano’rum, lat.,
”romarnas bedrifter”, titel på en
under slütet av medeltiden vida
spridd latinsk samling av korta
berättelser, sagor och legender,
trol. sammanförd i början av
1300-t. En mängd novellstoff har
därifrån övergått till den profana
novellitteraturen.
Gestatio’n (av lat. gesta’re,
bära), havandeskap.
Gesti’lren, medeltida ortnamn
i Varvs skn, ö. om Falköping. Där
stupade 1210 Sverker d. y. i strid
mot Erik (X) Knutsson.
Gesunden, sjö i Stuguns och
Ragunda socknar, Jämtl. 1. G.
genomflytes av Indalsälven, som
vid utloppet ur sjön bildar
Krång-edeforsarna.
Gesvi’nd (ty. geschwind),
rask.
Gesäll, se Skråväsen.
Gesäter, socken i Älvsb. L,
jämte Rölanda pastorat i Karlstads
stift. 480 inv.
Get, se Getsläktet.
Geta [ge’-], romersk kejsare,
mördad 212 av sin broder och
medregent Caracalla (se d. o.).
Getapel, se R h a m n u s.
Getapu’lien (av oviss
härledning), skämtsam benämning på
de fattiga och ofruktbara delarna
av Småland.
Ge’ter (lat. Ge’tae), ett
tra-kiskt folk, i forntiden boende vid
s. stranden av nedre Donau.
Da-reios I bragte dem för en tid
under persiskt välde, på 300-t. gjorde
de krigstjänst åt Filip II av
Ma-kedonien. Föga pålitliga, anföllos
G. av Alexander den store, flydde
till n. Donaustranden och
splittrades i en östlig gren, som senare
gick upp i germanska stammar,
och en västlig, som sammansmälte
med dakerna (se Dacien). G.
har felaktigt identifierats med
goterna av bl. a. Jordanes.
Getfot 1. h ö r n e g g j ä r n,
stämjärn med V-formad
tvärsek-tion, använt vid träsnideri.
Getingar, Ve’spidae, en fam.
Gaddsteklar med njurlika
ögon, starka, tandade överkäkar
och svart, gultecknad bakkropp,
fäst vid mellankroppen med ett
kort skaft. Framvingarna
hopläggas i vila, så att ett
längsgående veck bildas. Sociala
G. bilda samhällen, vanl. i ett
gemensamt bo. En på hösten
befruktad och övervintrande hona
anlägger ett nytt bo på våren. Av
äggen bildas på försommaren
endast arbetare, på sensommaren
dessutom hanar och honor. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
