Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giganterna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1245
Giganterna—Gikt
1246
gigha, av mlty. gige; ty. Geige).
Urspr. ett med högvälvd
resonanslåda och två 1. tre strängar
försett instrument, vars
förekomst i Väst-Europa kan påvisas
redan på 1000-t.; i äldre svenskt
folkmål och nutida avsiktligt
arkaiserande språkbruk
benämning för violin.
Giga’nterna (grek. gi’gas,
jätte, plur. gi/gantes), den grek,
mytologins jättar, som resa sig
till kamp mot gudarna. Både
Homeros och Hesiodos nämna
dem ss. ett starkt och ondsinnat
sagofolk, men först senare
författare berätta om deras strid med
gudarna, gigantomak i’n.
Denna är ett av den antika
konstens mest omtyckta motiv
och förekommer i plastisk
framställning bl. a. på Partenon och
på Zeusaltaret i Pergamon (se d.
o.). Jfr Gaia. — Giga’ntisk,
jättelik, jättestor.
Giganto’straca, se
Palaeo-s t r a c a.
Gfgas libro’rum, se D j ä
-v u Isbibeln.
Gi’gel, se Lotus.
Gigg (eng. gig). Fortsk.
En-spänt, med fjädrar försett,
två-hjuligt åkdon med plats för två
personer. — Sjöv. Smäcker
skeppsbåt, avsedd för snabb rodd,
med högst 16 enkelrodda åror.
Vid segling riggas G. med mast
och loggertsegel, stundom med 2
1. 3 guntertacklade master. —
Giggrodd, se Rodd.
Gigg. L Se Gigue. — 2. Se
J i g g-
Gigtåg, den del av löpande
tacklingen på större segelfartyg,
som användes vid gigning och
bärgning av rå-, gaffel-, topp- och
snedsegel.
Gigue [jigg], fr.; eng. jig
[djigg], sv. gigg; urspr. en
engelsk solodans i snabb takt;
vann vid mitten av 1600-t. insteg
i musiksuiten, där dess tema ofta
fugerade. Den förekommer
fortfarande ss. sjömansdans.
Gijon [gichå’n], stad i prov.
Oviedo, Spanien, vid Atlantiska
oceanen. Export av stenkol och
järn. Havsbadort. 58,000 inv.
Gikt, Arthrftis u’rica, en ofta
med reumatism och olika led- och
muskelsmärtor förväxlad, vanl.
ärftlig
ämnesomsättningssjuk-dom, vid vilken halten av
urin-syresalter i blodet är ökad, trol.
beroende på fördröjd
sönderdel-ning och utsöndring med urinen
av urinsyresalter. Dessa avsätta
sig i utfälld form spec. i och
omkring leder och i öronbrosken
(giktknölar). Till uppkomsten av
G. bidrager, om anlag finnas,
riklig köttföda, alkohol,
stillasittande levnadssätt. Den särskilt i
England, Nederländerna och
Ryssland vanliga sjukdomen är
sällsynt hos kvinnor och angriper
ej barn. Akut G. träffar stundom
fingerleder, knä- och armbågsled
samt öronbrosken, vanl. dock
stortåns basala led, som under
smärtor och feber svullnar, varpå
huden över densamma blir blåröd
(giktanfall, podager).
Anfallen äro periodiska. Kronisk
blir G. efter upprepade anfall.
Giktknölar äro typiska för
kronisk G. Ofta angripas njurarna
(skrumpnjure), vilket kan
orsaka död i urinförgiftning, samt
stundom hjärta, mage och tarmar.
— Till G. räknas ofta den
överproduktion av urinsyra, som
finnes vid leukemi. — Behandling.
Patienten bör huvudsaki. undvika
purinrik föda, ss. bräss, lever,
njure, mörkt kött, vilt och
buljong. Däremot äro grönsaker,
rotfrukter, bröd, mjölk, ägg, vitt
kött och fisk (utom lax) tillåtna.
Alkoholhaltiga drycker äro
skad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
