Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ginstyckad sköld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1257
Ginstyckad sköld—Giorgione
1258
Ginstyckad sköld, se H e r a 1
-d i k.
Giobe’rti [djå-], Vincenzo,
f. 1801, d. 1852, italiensk
politiker och filosof. Ss. filosof
utvecklade G. en positivt kristen
världsåskådning med nyplatonska
inslag, delvis påminnande om
Male-branche.
Giocoso [djåkå’så], ital.,
skämtsamt.
Giolftti [djå-], Giovanni,
f. 1842, italiensk politiker. G.,
som började sin politiska bana
1882 ss. led. av
deputeradekammaren, har beklätt en mängd
ministerposter och fem gånger varit
konseljpresident (1892—93, 1903
—05, 1906—09, 1911—14 och
1920—21). Inrikespolitiskt
inriktade sig G. på en social
reformpolitik, särskilt på
förbättrandet av arbetarklassens ställning,
samt genomförde bl. a. 1912 ett
försäkringsmonopol och en
betydande utsträckning av rösträtten.
Utåt sökte han få till stånd ett
närmande till Frankrike utan att
bryta det vänskapliga
förhållandet till Tyskland. Genom
Tripolis-kriget (se d. o.) tillförde han
Italien Tripolis och Kyrenaika. G.
verkade 1914 för bevarande av
Italiens neutralitet i enlighet med
dess rättigheter enl.
trippelalliansen och ansåg 1915, att Italien
utan att tillgripa kriget kunde få
sina viktigaste önskemål
uppfyllda. När G. efter världskriget
ånyo satt vid makten, slöt han
1920 Rapallofördraget med
Jugoslavien (se R a p a 11 o) och intog
en passiv hållning till den då
energiska kommunistiska
agitationen. Han utgav 1922 sina
memoarer.
Giorda’no [djår-]. 1. Luca
G., kallad Få presto (ital.
skynda dig), f. 1632, d. 1705,
italiensk målare. G. utgick från den
Konstnärens familj. Målning av
Giorgione. (Venedig.)
neapolitanska skolan men slöt sig
snart till Pietro da Cortona, vars
dekorativa stil han fortsatte. I
sin strävan efter våldsam
rörelse, väldiga ytor och en
komposition, som skenbart sönderbryter
arkitekturen, är han i sina
kyrkliga freskomålningar, t. ex. i
Santa Brigida i Neapel,, en
typisk barockmästare. Genom sin
oerhörda massproduktion
förleddes han dock ofta till tomma
paradbilder. Bäst är han i sina
friskt och saftigt målade
stilleben. — 2. Umberto G., f. 1867,
italiensk tonsättare, har skrivit
flera operor, av vilka André
Ché-nier uppförts i Sthlm (1909).
Giorgione [djårdjå’ne], eg.
Giorgio da C a s t e 1 fr anco,
f. 1478, d. 1510, italiensk målare.
Lärjunge till Giovanni Bellini,
blev G. jämte Tizian det
venetianska renässansmåleriets
störste mästare. Hans
levnadsförhållanden äro höljda i
dunkel, och endast få säkra verk
av hans hand äro kända, bland
dem en altarbild i Castelfranco,
Den sovande Venus i Dresden,
Konserten i Louvre, Tre filoso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
