Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gissing ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1271
Gistad—Gj ellerup
1272
som var Islands förste infödde
biskop. G. utvecklade den kyrkliga
organisationen och införde tionde.
— 3. G. Tor valds s on, f. 1209,
d. 1268, ättling till G. 1, en
av de hänsynslösaste
förgrundsfigurerna i sin tids släktfejder.
Efter att 1241 ha dräpt sin f. d.
svärfader Snorre Sturlasson (se
denne) arbetade G. i samförstånd
med Håkan IV av Norge för
Islands skattläggning under detta
land, i synnerhet sedan Håkan
gjort honom till jarl över drygt
halva landet.
Gistad, socken i östergötl. 1.,
pastorat i Linköpings stift. G.
skall framdeles förenas med
Skärkinds pastorat. 760 inv. — Den
på 1800-t. nybyggda kyrkan
bevarar från sin föregångare bl. a.
flera medeltida träskulpturer och
en figurrik gotländsk dopfunt
från 1200-t.
Gita’rr (fr. guitare, ital.
chi-tarra, av grek. kita’ra, luta),
lutinstrument med platt, i
sidorna inböjd resonanslåda. Ljudet
frambringas genom knäppningar
på de i stora e och a, ostrukna d,
g och h samt ettstrukna e stämda
strängarna, vilka med ett
handgrepp samtidigt kunna
omstämmas. G. infördes av morerna till
Spanien.
Gitterspektrum, se D i f
-fraktion och Spektrum.
Giulio Roma’no [djo’-], se
R o m a n o.
Giurgiu [djo’rdjo],
Giurge-w o, stad i Rumänien, vid Donau,
mittemot bulgariska staden
Rusjtsjuk. Sjöfart. 21,000 inv. —
G. anlades på 1300-t. av genuesare
och var under 1700-t. huvudort i
Valakiet.
Gize [gi’-], stad i Egypten på
v. Nilstranden, snett emot Kairo.
16,000 inv. Invid G. ett slott, som
sedan 1889 användes ss. museum
för egyptiska fornsaker. V. om G.
ligga Egyptens äldsta och största
pyramider, uppförda av de till
gamla riket hörande konungarna
Cheops, Chefren och Mykerinos
(se ill. till Byggnadskonst
sp. 813—14).
Giöbel [jö’-], Selma, f. 1843,
har genom sina mönsterritningar
och genom den av henne 1885—98
ledda Svensk
konstslöjdsutställ-ning S. Giöbel, senare som ledare
av en vävskola i Vadstena, verkat
för konstslöjdens höjande.
Gjall 1. G j o 11, i nord. myt. en
flod mellan de dödas och de
levandes värld, över G. leder den
guldbelagda G j allar bron. I
medeltida diktning, t. ex.
Draum-kvæde (se d. o.), är Gj allar bron en
smal bro till paradiset, från
vilken de onda störtas ned i helvetet.
Gja’llarhorn, i nord. myt.
Heimdalls horn, i vilket han vid
Ragnarök blåser, så att det höres
till de dödas värld. Enl. Snorres
Edda dricker Mimer ur G. av
visdomsbrunnen vid Yggdrasils rot.
Gjedser [ge’d-],
stationssamhälle på Gjedserodde, danska ön
Falsters s. udde.
Ängfärjeförbindelse med Warnemünde. 1,110 inv.
Gje’llerup, Karl, f. 1857, d.
1919, dansk författare,
debuterade som medlem av den kring
Brändes samlade radikala
förfat-targruppen men övergav i mitten
av 1880-t. sitt ensidigt
agitatoriska skriftställarskap och sökte,
främst med användande av
historiska och mytologiska motiv
(dramerna St. Just, 1886, Hagbard
og Signe, 1888 m. fl.), att förena
sin radikala åskådning med en
humanistisk idealism. Större
erkännande än dessa dramatiska
verk vunno G:s fängslande och
livfulla romaner (Minna, 1889,
Möllen, 1896). Under sina senare
år blev G. livligt intresserad för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
