Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gjövik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1281
G j övik—Glaciär
1282
Gjövik, stad i Opland fylke,
Norge, vid Mjösen.
Trämasse-fabrik. 4,800 inv.
G-klav, se Kla v.
Gla, Stora och övre G.,
insjöar i v. Värmland, förenade
genom en kort å, avflyta österut
till Glafsfjorden.
Glace [glass], fr., eg. is;
efterrätt av frusen fruktsaft
(vatten-glace) 1. av hårdfrusen kräm,
beredd av grädde, ägg, socker och
någon smaktillsats.
GlaciaT (av lat. gla’cies, is),
adjektiv hänförande sig till
fenomen, som stå i samband med
gla-ciärer 1. istider, t. ex. glaciala
bildningar, glacialtid etc. —
G1 a c i a 11 e r a, en lera, som
avsatts pä djupt vatten i
sengla-cial tid utanför den
tillbakavi-kande isranden. G. är ofta tydligt
skiktad, s. k. varvig lera.
Varje skikt består av ett lager
grövre och ett lager finare
material med en skarp gräns mellan
det översta fina materialet och
nästa skikts undre grova. Varje
sådant skikt anses vara avsatt
under ett år.
GlacifluviaT (av lat. gla’cies,
is, och flu’vius, flod) 1. f 1 u v i o
-g 1 a c i a 1, avlagring, bildad
genom glaciärälv. Se Glaciär
sp. 1283.
Glaciä’r (fr. glacier, av lat.
gla’cies, is; ty. Gletscher) 1.
jökel. Ovanför snögränsen samlar
sig snön i stora massor, som, när
trycket växer, baka ihop sig och
bilda en kompakt ismassa. Då
trycket ökas, glida så
småningom de undre delarna ut i form
av isströmmar, G. De indelas
efter sin utbildning och form i
platåglaciärer, som
fullständigt täcka ett fjällområde
och dölja dess yta;
dalglaciä-r e r i dalarna mellan omgivande
berg; hängglaciärer, som
Muirglaciären. Alaska.
hänga ned över en fjällbrant;
nischglaciärer, som
utfylla någon nischformad
fördjupning i en fjällsida. G., som täcka
hela kontinenter 1. stora delar
därav, kallas inlandsisar.
Sådana förekomma t. ex. i
Antarktis med en areal av omkr. 14
mill. kvkm. och på Grönland,
omkr. 2 mill. kvkm.
Skandinaviens största G. finnas i v. Norge,
Jostedalsbräen (1,000 kvkm.) och
Folgefonnen (480 kvkm.). I n.
Norge ligga Svartisen och
Frostisen, i Sverige Sarekfjällens och
Kebnekaises G. Stora G. finnas i
Alperna, Kaukasus, Himalaya,
på Nya Zeeland och i Alaska. —
Ovanför snögränsen, där mer snö
faller än smälter, ligga G:s
närgebit. Nedanför
snögränsen, där smältningen är större,
ligga dess tärgebit. Isranden
stannar, där avsmältning och
tillskott bli lika stora. I vissa
trakter nå G. ned till havet och
skjuta ut på djupt vatten. Genom
vattnets upptryck lösbrytas då
och då delar av isen
(”kalv-ning”), vilka sedan som isberg
flyta ut på havet.
Rörelsehastigheten hos G. är störst i mitten
och avtar mot sidorna. Den
varierar hos olika G. från något
tiotal m. upp till 12 km. om året.
41. — L e x. IV. Tr. 23. 5. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
