Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glafsfjorden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1289
Glafsf jorden—Glansfåglar
1290
Glafsfjorden, sjö i v.
Värmland, avflyter genom Byälven (se
d. o.). 111 kvkm.
Glagoli’tiska alfabetet (slav.
glagolica, av glagol, ord), det
äldsta slaviska alfabetet,
uppställt av Kyrillos (se d. o.) i
slutet av 800-t. efter mönster av den
grekiska minuskelskriften. G.
kom efter några årh. ur bruk i
Bulgarien och Makedonien och
ersattes av det efter den grekiska
majuskelskriften bildade s. k.
kyrilliska alfabetet,
som är av något senare datum.
Jfr Slaviska språk.
Glamorganshire [-[glomå’gon-sjo],-] {+[glomå’gon-
sjo],+} grevskap i s. Wales, vid
Bristolkanalen. Huvudnäring är
bergsbruk (särskilt brytning av
stenkol. 1,255,000 inv.
Huvudstad Cardiff.
Glan, 80 kvkm. stor insjö i
Östergötland, genomfluten av
Motala ström. Dess branta n. och
v. sidor äro bildade av
förkastningar. G. ligger 21 m. ö. h.
Gla’ndel (lat. gla’ndula,
körtel). Bot. Små, vanl. rundade
organ, som avsöndra en vätska,
ss. slem, flyktig olja, vatten med
däri lösta ämnen m. m. Skaftade
G. kallas g 1 a n d e 1 h å r. Som
inre G. betecknas körtlar,
bildade inne i t. ex. bladvävnad.
Se Hydato d,
Honungskört e 1 och Insektätande
växter.
Gla’ndula, lat., körtel.
Glans. Fys. En yta har G., om
den reflekterar ljuset regelbundet.
Reflekteras däremot ljuset av
ytan i alla möjliga riktningar,
kallas ytan matt. — Mineral. G.
beror på mineralens optiska
egenskaper, ss. genomskinlighet,
ljusbrytning o. d. Man skiljer mellan
metall-, diamant-, glas-, fett-,
pärlemo- och sidenglans.
Glansbaggar, Cyclici’nae, en
underfam. Bladbaggar med
oftast glatt, metallglänsande,
kullrig kropp, litet huvud och
antennerna fästade långt ifrån
varandra under ögonen. Åtskilliga
arter i Sverige, av vilka flera äro
skadedjur (på sälg, poppel, kål
m. m.). Till G. hör bl. a. även
coloradobaggen 1. c o 1 o
-radoskalbaggen, Leptino-ta’rsa decemlinea’ta, en
nordamerikansk, c:a 10 mm. lång,
gulaktig G. med svarta fläckar på
halsskölden och fem svarta
längs-strimmor på vardera täckvingen.
Lever liksom de smutsgula,
svartprickiga larverna på
potatisväxten och orsakar oerhörda skador,
överfördes på 1870-t. till Europa
men har dess bättre ej vunnit
spridning där. — Jfr Mutation.
Glansfåglar, GalbuTidae, en
fam. av Coccygomo’rphae. Lång,
oftast rak näbb, korta tarser och
vingar samt glänsande praktfull
fjäderdräkt. Central- och Syd-
Glansbaggar. Coloradobagge.
Glansfåglar. Jakamar. Längd c:a 20 cm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
