Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glödstrumpa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1333
Glödstrumpa—Gneisenau
1334
Glödstrumpa, se G1 ö d 1 j u s.
Glödstål tillverkades genom
glödgning av tackjärnsstänger,
nedpackade i pulver av oxidrika
järnmalmer. Denna
färsknings-metod är numera ur bruk.
Glömminge, socken i Kalmar
1., jämte Algutsrum pastorat i
Växjö stift. 730 inv.
G moll, molltonart med g till
grundton och två b för h och e;
parallelltonart till b dur.
G. M. T., förk. för
Greenwich Mean Time (se Tid).
Gmunden [gmo’-], stad i
Salz-kammergut, övre Österrike, med
naturskönt läge vid Trauns
utflöde ur Traunsjön. Badort. 7,800
inv.
Gmünd, Schwäbisch G.,
stad i Württemberg, vid en biflod
till Neckar. Kreuzkirche, med
skulpturer från 1300-t. Guld- och
silvervarufabrikation. 20,000 inv.
— G. var till 1803 fri riksstad.
Gnagare, Rode’ntia (Gli’res),
en mycket artrik ordn. små
Däggdjur med mejsellika, långa, starkt
böjda, rotlösa, ständigt
tillväxande framtänder, vanl. endast på
framsidan överdragna med emalj.
På grund härav nötes vid
gnag-ningen baksidan mest, så att
tänderna slipas. Hörntänder saknas,
varigenom en bred lucka uppstår
mellan fram- och kindtänder. De
senare ha vanl. tvär ställda emalj
-veck men äro stundom knöliga 1.
prismatiska. Flertalet G. leva av
hårda växtdelar, några äro
allätare. De bygga vanl. bon, gräva
håligheter i marken och samla
ofta vinterförråd av föda. En del
G. tillbringa den kalla årstiden i
dvala, andra företa långa
vandringar. Honan föder talrika ungar
och har därför oftast även talrika
spenar. Moderkaka skivformig.
G. förekomma i alla länder. —
De äldsta G. uppträdde under
Schematisk bild av kranium med
tandsystemet hos en gnagare (goffer).
eocenperioden. — Till G. höra
bl. a. hardjur och pipharar
(tillsammans bildande underordn.
Duplicidenta’ta, karaktäriserad
av två par helt emaljklädda
framtänder i överkäken) samt ekorr-,
marsvin-, råttdjur, bäver, goffrar,
harmöss, hasselmöss,
Octodo’nti-dae, piggsvin, springhare,
spring-råttor, mullvadsråttor och
träd-piggsvin (tillsammans bildande
underordn. Simplicidenta’ta,
karaktäriserad av blott ett par
endast på framsidan emaljförsedda
framtänder i överkäken).
Gnapha’lium, ulligt ludna
örter med små korgar (fam.
Com-po’sitae). G. dio’icum
(Antenna’-ria dio’ica), kattfot, med vita
1. rödlätta holkfjäll, och G.
alpVnum (Antennaria alpi’na),
fjällkattfot, med grå
holkfjäll, äro allmänna, den förra över
hela landet, den senare i fjällen.
Flera G. äro eterneller (se ill. till
d. o.), ss. G. (1. Helichry’sum)
arena’ rium, hedblomster,
med guld- 1. orangegula holkfjäll
(växer på sandstränder i s.
Sverige) .
Gnarp, socken i Gävleb. 1.,
pastorat i Uppsala stift. 3,670
inv.
Gneisenau [gna’j§enao], A u
-g u s t, greve N e i d h a r d t v. G.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
