Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goetheanum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1361
Goetheanum—van Gogh
1362
T. v. Självporträtt. — T. h. Gata i Arles. Målningar av Vincent van Gogh.
buch, Schriften der
Goethe-Gesell-schaft etc.).
Goethea’num, se A n t r o p o
-s o f i.
Go’ffrar, Geomy’idae, en fam.
nordamerikanska, mullvadslika
G n a g a r e med stora kindpåsar.
Dessas öppningar ligga på
huvudets sidor, och i desamma
instoppas överflöd av den av
underjordiska växtdelar bestående födan
för att vid behov åter utpressas
med fotterna. På nosens översida
finnes ofta en hornplatta, som
användes att skjuta ut jord ur de
gångar, i vilka flertalet G. leva.
Den största G., Geo’mys
bursa’-rius, är c:a 30 cm. lång, den
nästan nakna, c:a 6 cm. långa
svansen inberäknad.
Gog (sannol. av babyl. urspr.,
med bet. ”man från norden,
barbar”), enl. Hes. 38—39 namn på
den mytiske konung, som en gång
i spetsen för de nordliga folken
skall överfalla det ur
fångenskapen återkomna Israel men själv i
Palestina drabbas av fördärv. G: s
land kallas i Hes. 38: 2, 39: 6
Magog (jfr 1 Mos. 10:2). I
Upp. 20: 8, där Hesekiels profetia
återupptages, äro G. och Magog
de folk, som bo ”vid jordens fyra
hörn”.
van Gogh [fann chågg],
Vincent, f. 1853, d. 1890, holländsk
målare och tecknare. Efter
växlande öden kom G. som
lekmannapredikant till de belgiska
koldistrikten och började där måla,
huvudsaki. proletärmotiv och
stilleben i tunga, mörka färger.
1886 bosatte han sig i Paris, där
han kom i beröring med
impres-sionisternas konst och lärde
känna Gauguin, men först sedan han
1888 flyttat till Arles, dit
Gauguin s. å. följde honom, fann han
sin egen stil, kännetecknad av
intensivt lysande färger, ansatta på
duken med våldsam kraft i breda,
ormande penseltag. Ett
dramatiskt patos fyller hans målningar
— blomsterstycken, landskap,
porträtt —, i vilka han framför
allt söker ge uttryck åt sitt eget
upprörda och starka
stämnings-liv. I det avsiktliga
underordnandet av naturbilden under denna
strävan betecknar hans konst en
brytning med impressionismen.
Vid sidan av Gauguin och
Cézan-ne blev han en av banbrytarna för
expressionismen (se d. o.). Den
starka psykiska anspänningen
knäckte honom dock. I slutet av
1880 blev han sinnessjuk, gjorde
ett mordförsök på Gauguin och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
