Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gravyr - Gravör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1481
Gravör—Grebbestad
1482
blir sålunda en
sammanfattande beteckning för
kopparstick (se d. o.), etsning (se
d. o.), m e z z o t i n t (se d. o.) och
torrnålsradering (se d. o.).
— När en trästock icke skäres på
vanligt sätt, utan graveras med
gravstickel och behandlas som
vanligt kopparstick, talas om
trägravyr 1. trästick 1. tonsnitt (se
Träsnitt). — Jfr F ä r g g r
a-vy r.
Gravö’r, utövare av gravering
(se d. o.), t. ex. mynt- och
medalj-gravör, glasgravör; grafisk
konstnär, grafiker (se d. ö.).
Gray [grej]. 1. Stephan G.,
d. 1736, engelsk fysiker, som
1729 upptäckte, att elektriciteten
kan bortledas genom vissa ämnen
(ledare) och alltså strömma från
en kropp till en annan samt att
vissa andra ämnen äro oledande.
— 2. Thomas G., f. 1716, d. 1771,
engelsk skald, prof, i historia i
Cambridge. G. är en av
romantikens främsta förelöpare i England
och var en bland de första, som
intresserade sig för de sedermera så
populära nordiska och keltiska
motiven; viktiga äro också hans
efterbildningar av Pindaros. Hans
dikter (bl. a. Elegy written in a
country churchyard; The progress
of poesy; The bard; The descent
of Odin) ha även påverkat flera
svenska författare, bl. a. Franzén
(Sången öfver Creutz). — 3.
John Edward G., f. 1800, d.
1875, engelsk zoolog, förest, vid
British Museum (1840—74)
utgav ett flertal systematiska
bearbetningar av museets samlingar.
— 4. George Robert G., f.
1808, d. 1872, den föreg:s broder,
engelsk zoolog, anställd vid
British Museum, ägnade sig särskilt
åt fåglarnas systematik. — 5.
A s a G., f. 1810, d. 1888,
nordamerikansk botanist, prof, vid Har-
varduniversitetet, framstående
florist och växtgeograf.
Graz [grats], stad i
Steier-mark, Österrike, på båda sidor om
Mur med utomordentligt vackert
läge omkring en hög, brant
kalkstensklippa, Schlossberg.
Domkyrka från 1400-t. Universitet,
urspr. jesuitkollegium; teknisk
högskola. Livlig industri, främjad
av närheten till brunkol och järn.
Fabrikation av järn- och
stålvaror ; kemisk-teknisk industri;
skofabrikation; bryggerier,
kvar-nar m. m. Betydande handel.
160,000 inv.
Great artesian basin [grejt
a’tizøn bejsn], eng., ”stora
arte-siska bassängen”, se
Australien sp. 863.
Great Britain [grejt bri’ttn],
eng., Storbritannien.
Great Eastern [grejt i’ston],
stor kombinerad propeller- och
hjulångare, byggd i London 1854
—58 för oceantrafik. G. mätte
IS,915 bruttoregisterton, hade en
längd av 207 m. och var inredd
för 4,000 passagerare. På grund
av fartygets häftiga rörelser i
sjön lämpade det sig mindre väl
som passagerarfartyg. G.
användes på 1860-t. vid
kabelutläggningar.
Great Falls [grejt fål§], stad
i staten Montana, För. Stat., vid
Missouri, som där bildar fall.
Stora smältverk. 14,000 inv.
Great lakes [grejt lejks], eng.,
”stora sjöarna”, se Kanadiska
sjöarna.
Great Yarmouth [grejt [-ja’-moth],-] {+ja’-
moth],+} se Yarmouth.
Grebbestad, Gräbbestad,
municipalsamhälle i Tanums skn,
Göteb. 1. Sill-, makrill- och
hummerfiske. Stenindustri. Badort.
870 inv. — I G. ligger Göteborgs
och Bohus läns folkhögskola. —
G. kyr koområde omfattar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
