Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grevbäck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1553
Grevbäck—Grevesmöhlen
1554
1628, d. 1712, engelsk läkare och
botanist, sekreterare i R o y a 1
s o c i e t y, blev med sitt arbete
The anatomy of plants (1682)
jämte Malpighi växt anatomins
grundläggare.
Grevbäck, Gredbäck, socken
i Skarab. 1., jämte Bredvik
pastorat i Skara stift. 830 inv.
Greve (fem. grevinna; av
frankiska grafio), adelstitel, den
högsta i Sverige. G. betecknade
urspr. hos de västgermanska
folken en kunglig lokalämbetsman
och kallades på medeltidslatin
c o’ m e s. I äldre medeltid
förvaltade G. vanl. gau (se d. o.),
sedermera skapades olika slags
förvaltningsområden 1. grevskap, efter
vilka G. benämndes borg-,
mark- och pfalzgrevar
o. s. v. Flerstädes blevo G:s
ämbeten ärftliga, och de kallades då
vanl. lantgrevar. I Sverige
infördes grevevärdigheten 1561
och tilldelades Per Brahe, Svante
Sture och Gustav Johansson Tre
rosor, vilka f. å. erhöllo grevskap
ss. ärftliga förläningar under
skattefrälse (se Frälse sp. 739
f.) med rätt att tillsätta
häradshövdingar m. fl. förmåner.
Sedermera skapades en mängd nya
greveätter, särskilt under Kristina,
och flertalet erhöllo grevskap.
Dessa, vilkas omfång och
förmåner även ökades, indrogos genom
1680 års reduktion. 1626 fastslogs
G:s politiska rangplats genom
riddarhusordningen. 1923 funnos
59 grevliga ätter upptagna på
Riddarhuset, Jfr Adel och
Adelstitlar.
Grevefejden, ett nordiskt krig
1534-—36. Efter Fredrik I:s av
Danmark död 1533 kämpade ett
riksrådsparti och ett
demokratiskt borgar- och bondeparti om
makten. Det förra gynnade
kyrkoreformationen, varigenom
mot
sättningen även blev religiöst
präglad. Det av Wullenwever
styrda Lübeck, som samtidigt
kommit i konflikt med Gustav
Vasa om dennes skuld till Lübeck,
förband sig med folkpartiet och
sökte under hävdande av den
avsatte Kristian II :s rättigheter
återvinna sitt handelsvälde över
Norden. Under ledning av greve
Kristofer av Oldenburg, efter
vilken kriget fått sitt namn,
erövrades sommaren 1534 Själland,
Skåne och Fyn av en
lübsk-dansk här. Nu samlade sig
emellertid rådspartiet kring Fredriks
son Kristian III, till vars förmån
även det hotade Sverige ingrep.
Medan en svensk här återtog
Skåne 1535, betvingade en dansk
adelshär under J. Rantzau ett
bondeuppror på Jylland och slog
fienden vid öksnebjerg på Fyn. I
Lilla Belt besegrades Lübecks
flotta av en svensk-dansk under
Peder Skram och Måns Some.
Därpå landsteg Kristian III på
Själland och intog slutligen
Köpenhamn 1536. I Lübeck, som
endast lamt stöddes av en del
hanse-städer, störtades Wullenwevers
demokratiska styre, men staden
hade nu förlorat den sista resten
av sitt östersjövälde. Den danska
konungamakten stärktes och
genomförde reformationen. Norges
strävanden till frigörelse genom
G. misslyckades, och det blev
formligen ett danskt lydrike.
Grevens tid åsyftade urspr.
den goda tiden i Finland under
greve Per Brahe d. y:s
förvaltning. I Danmark har G. motsatt
betydelse med syftning på
grevefejden. — Uttrycket ”i
grevens tid” användes numera
vanl. i betydelsen i sista stund.
Grevesmöhlen, Karl
August, f. 17.54, d. 1823,
överdirektör i generallandtullkontoret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
