Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grimma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1567
Grinnell Land—Gripenberg
1568
antal moraliserande dikter och ett
mysterium om Ludvig den helige;
hans trilogi Jeu du prince des sots
et mère sotte (1511), riktad mot
påven Julius II, anses vara den
franska litteraturens första
politiska komedi.
Gri’nnell Land [lænd], namn
på mell. delen av den stora ön
Ellesmereland i arktiska
Nord-Amerika.
Grinneröd, socken i Göteb. 1.,
jämte Forshälla, Resteröd och
Ljung pastorat i Göteborgs stift.
660 inv.
Grinstad, socken i Älvsb. 1.,
jämte Bolstad, Gestad och
Erik-stad pastorat i Karlstads stift.
1,460 inv.
Grip (grek, och lat. gryps),
ett fabeldjur, vanl. framställt med
lejonkropp, örnhuvud och vingar,
förekommer, ofta omdanat till ett
ornamentmotiv, i orientalisk,
antik och antikiserande samt
medeltida konst, även upptaget i
heral-diken (se ill. till d. o.). -— I
Sverige fördes ett griphuvud i vapnet
av en medeltida stormannasläkt,
Griphuvud 1. Gripsläk
-ten, till vilken den ryktbare B o
Jonsson (se denne) hörde.
Dennes sondotterson kallade sig
även G., och hans sonson
riksrådet Birger Nilsson G., d.
1565, blev 1561 en av de 9 första
friherrarna. Ätten utdog 1592.
Gripbräde 1. g r e p p b r ä d e,
det på ett stränginstruments hals
fastlimmade, vanl. svartfärgade
bräde, mot vilket strängarna
nedtryckas av fingertopparna.
Gripenberg, gods i Säby,
Lin-derås och Trehörna socknar,
fideikommiss inom ätten Hermelin.
G. bildades av K. G. Wrangel,
som lät uppföra slottet (av trä),
möjligen efter ritningar av Nik.
Tessin d. ä.
Gripenberg, svensk och
fin
ländsk adlig ätt. 1. Hans
Henrik G., f. 1754, d. 1813,
generalmajor, deltog i finska kriget
1808—09, efter återtåget till
Sverige som chef för den vid
nordgränsen förlagda armén. Vid
det ryska infallet i Norrbotten
sökte han förgäves bjuda
motstånd vid Kalix och slöt under
påverkan av underordnade en
klandrad och till synes onödig
kapitulation i Säivis 25 mars 1809.
— 2. Oscar Ferdinand G.,
f. 1838, d. 1916, general i rysk
tjänst. G., som deltagit redan i
polska fälttåget 1863, ledde i
rysk-japanska kriget ett anfall
vid Sandepu 24—28 jan. 1905,
vilket efter stor manspillan
avblåstes av överbefälhavaren
Ku-ropatkin. G., som ansåg
företaget stäckt i förtid, tog i
förbittringen häröver avsked. — 3.
Lennart G., f. 1852, officer i
rysk tjänst till 1879, har därefter
verkat i Finland som ämbetsman,
politiker och industriman och
oförskräckt hävdat landets
rättigheter vid olika tillfällen.
Senator 1896—1900 och 1905—07. —
4. Alexis G., f. 1852, kusin till
G. 3, ämbetsman, politiker.
Deltog i ståndsriksdagarna från 1882
och innehade olika högre ämbeten
till 1911. Vid Finlands frigörelse
från Ryssland sökte G. i Sverige
stöd för sitt land mot de röda och
var jan. 1918—sept. 1919 Finlands
förste diplomatiska representant
i Sthlm. — 5. B e r t e 1 G., f.
1878, frih., sonsons son till G. 1,
finländsk skald. I sina första
diktsamlingar (Dikter, 1903;
Gallergrinden, 1905 m. fl.)
besjunger G. kärleken, främst som
den stormande, alltförtärande
passionen; i de senare (Drifsnö,
1909; Aftnar i Tavastland, 1911;
m. fl.) har han i
temperaments-fulla och formstarka dikter,
präg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
