Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruvrätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Gruvrätt—Grünewald
38
gruva kartläggas, såframt ej
gruvan är i sin helhet fullt åskådlig
från dagen. För malmgruvor är
skalan 1: 800, för stenkolsgruvor
1: 1500. Kartan består av flera
blad, varav det översta avbildar
jordytan ovan fältet, de följande
horisontalsnitt genom
fyndigheten samt tvärsektioner och
längdprojektioner av malmkropparna.
Kartan är såväl en arbetskarta
som en geologisk karta, på vilken
bergarterna betecknas med
bestämda färger. — Mätningen sker
numera i allm. genom
kombination av numeriska och grafiska
metoder. I dagen utlägges ett
triangelnät, och genom gruvan
dragas polygontåg, vilkas punkter
inmätas med teodolit.
Detaljmätningen sker grafiskt med
”mark-scheiderinstrument”, bestående
av en linjal med en i
vertikalplanet rörlig tub, vars optiska axel
är parallell med linjalen. De med
tuben insyftade punkterna på
gruvans väggar o. s. v. inritas
direkt på det med papper
överdragna mätbord, på vilket
linjalen uppställes. — G. har varit
påbjuden i Sverige sedan 1628.
Gruvrätt, benämning på de två
underdomstolar vid Sala
silververk och Falu kopparverk, vilka
före 1853 med bergmästaren
(senare bergshauptmannen) ss. ordf,
dömde i vissa mål rörande
bergshanteringen. Andra dylika
domstolar kallades
bergstingsrätt och upphörde samtidigt.
Gruvskog, kronoskog,
avgiftsfritt anslagen till silver- och
koppar- m. fl. gruvor för deras
vir-kesbehov. Jfr
Rekognitions-s k o g.
Gruvstadga, se
Gruvlagstiftning.
Gruvvetenskap, se B er g s
-undervisning.
Den korsfästes huvud. Detalj av
Isen-heimaltaret av Matthias Grünewald.
Gruvön, sågverk i Grums skn,
Värml. 1. Äg. Billeruds a. b.
Gruyèreost [gryiä’r-], se
Fribo u r g 1 och
Schweizer-o s t.
Gry, petrografisk term för det
sätt, varpå mineralkornen äro
anordnade i en bergart. Jfr
Struktur och Textur.
Grycksbo, industriort i
Kopparbergs skn, Kopparb. L, vid
Falun—Rättvik—Mora järnväg.
Pappersbruk, sulfat- och
sulfitfabrik (äg. J. H. Munktells
pap-persfabrik a. b.), anlagt 1740,
bolag 1887.
Grymtoxe, se Ja k.
Griin, A n a s t a s i u s, se
Auersperg.
Grünberg, R o s a, f. 1878,
operettsångerska, gift 1918 med prof.
Y. Sjöstedt. G. har efter debuten
(Geishan) uppträtt i Sthlm 1898
-—1916 i ett stort antal operetter
och utfört några operapartier
samt företagit konsertturnéer i
in- och utlandet.
Grünewald [gry’nevalt],
Matthias, f. mellan 1470 och 1483,
d. omkr. 1530, tysk målare. G. är
vid sidan av Dürer och Holbein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
