Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gråspett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Gränsbevakningen—Gränsvärde
48
på grund av den grevliga
stads-grundningsrätten.
Gränsbevakningen har till
ändamål att vid rikets
landgränser söka förhindra och upptäcka
olovlig varuinförsel och andra
brott emot tullförfattningarna
m. m. G. lyder under tullverket.
Chefskapet över G. utövas: i
Dalsland, Värmland och Dalarna
av en
gränsbevaknings-c h e f, i Härjedalen, Jämtland och
s. Lappland av tullförvaltaren i
Östersund samt i övrigt av
vederbörande tullförvaltare. G:s
personal utgöres i övrigt av g r ä n
s-tullmästare (en i
Haparanda distrikt),
gränsöverupp-syningsmän och
gräns-uppsyningsmän.
Gränsetullrätt, specialdomstol
med uppgift att avdöma mål
rörande överträdelser av
tullförfattningarna. G. finnes numera
blott i Norrb. 1. och är förlagd till
Haparanda. Den består av en
ordf., utsedd av Svea hovrätt,
samt 4 led.
Gränshandel vid rikets
landgräns åtnjuter vissa lättnader i
tullhänseende. Vid resa
annorle-des än med järnväg äger
gränsbefolkningen tullfritt införa
livsförnödenheter och andra varor
(utom brännvin, sprit, vin, tobak
och spelkort samt varor, som
införas i handelsavsikt) intill en
viss bestämd maximikvantitet.
Varor, som för hushållsbehov
föras till Norge 1. Finland för
reparation 1. förädling (blekning,
färgning, garvning m. m.) äro vid
återinförseln fria från
tullum-gälder.
Gränsmärke, på jordytan
an-bragt märke för att skilja olika
jordegendomar från varandra 1.
för att utmärka socken-, härads-,
läns- och riksgräns. — G. mellan
Olika fastigheter, som utsättas
efter 1 jan. 1921, skola enl.
mät-ningsförordningen 17 dec. 1920
utgöras av råstenar, stänger 1.
rör av järn, borrhål med dubb
e. d. — Riksgränser utmärkas,
där de icke gå utmed rinnande
vatten, genom rågator 1. rös
(riks-1. gränsrös). — Den, som i
bedräglig avsikt river, flyttar 1. vrider
G., straffas för förfalskning.
Gränsnytta, se Värde.
Gränsridare, före 1923
benämning på lägsta graden vid
gränsbevakningen (se d. o.), numera
gr änsuppsyningsman.
Gränström, Olof, f. 1877,
prof, i statskunskap med
statistik vid Göteborgs högskola 1917.
Hans författarskap behandlar
främst parlamentariska problem.
Gränsvetenskap, term, som
vunnit spridning, i den mån olika,
traditionellt utstakade, områden
för vetenskaplig specialforskning
börjat gripa in i varandra. Så
betecknas den fysikaliska kemin
som en G. i förhållande till fysik
och kemi, fysiologisk psykologi i
förhållande till fysiologi och
psykologi o. s. v.
Gränsvinkel vid totalreflexion,
se Ljusbrytning.
Gränsvärde, det värde, som en
föränderlig storhet, beroende av
en annan föränderlig storhet,
närmar’sig, då den senare oavbrutet
växer 1. oavbrutet närmar sig ett
bestämt värde. G. för summan
,11 1
1+if + ^ + ‘ ‘ ‘ + 2«’ när n växer’
är 2; den omskrivna cirkelns
ytinnehåll är G. för
ytinnehållet av en regelbunden polygon,
när sidantalet ökas. G. tecknas
lim (av lat. IV mes, gräns). Ex.
lim ”—1 — i (utläses: limes n
n=oo n
minus 1 genom n lika med 1 för
n lika med oändligheten).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
