Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönblindhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Grönkalksten—Grönland
60
GEN. STAB. UT. AN ST
Grönkalksten, se G 1 a u k o
-nit.
Grönkorn, se Klorofyll.
Grönkulla, se Habenaria.
Grönkål, se Brassica.
Grönköping, en fingerad
svensk småstad. Namnet, först
brukat av H. Zetterström i
Sön-dags-Nisse 1897, har sedermera
övergått till en generell,
ringaktande benämning på den svenska
småstaden.
Grönland, polarland n.ö. om
Nord-Amerika, omges av
Polar-bassängen, N. Ishavet, Danmarks
sund, Atlanten, Davis’ sund,
Baf-fins vik, Smiths sund,
Kanebas-sängen, Kennedy- och
Robeson-kanalerna (jfr även karta till
Nord-Amerika). G. sträcker
sig från Kap Bridgman (83° 37’
n. br.) i n. till Kap Farväl (59°
46’ i s. 2,182,000 kvkm., därav
is
fria c:a 313,000 kvkm. 14,360
inv., därav närmare 300 européer.
— Inlandsisen täcker G:s inre
(86 % av hela arealen). Isen,
vars mäktighet i vissa trakter
beräknas till ett par tusen m., har
svagt välvd yta, i det inre jämn
och snötäckt, i randzonen ojämn,
starkt kuperad och ofta sönder
-klyftad, och är högst på mitten
(högsta kända punkt 2,950 m.);
den stupar i allm. brant mot det
isfria ytterlandet. I randzonen
höja sig enstaka fjällpartier,
”nunataker”, ur isen. Den har sitt
avlopp genom glaciärer,
”isströmmar”, som med en hastighet hos
isen av intill 30 m. om dygnet
skjuta ned i dalgångar, där de
avsmälta i älvar, 1. i fjordar, där
isen bry tes sönder (”kalvar”) och
”isberg” uppstå. På några ställen
når isen ut till havet. —
Ytterlandet, det isfria kustlandet, i
medeltal 100—130 km. brett i v.,
av ung. samma bredd i n., 15—30
km. i ö., är i regel höglänt;
många fjäll och nunataker, spec.
på ö. G., nå 1,500—2,000 m. ö. h.,
Petermanf jället, 2,800 m.
Talrika öar finnas samt väldiga,
vitt utgrenade fjordar, som ofta
nå hundratals km. in i landet
(jfr kartan). — Geologi.
Berggrunden utgöres med all
säkerhet huvudsaki. av urberg, mest
gnejs. Starkt veckade lager av
siluriska bergarter, trol. rester
av en gammal bergskedja (se
Kaledoniska
bergskedjan), förekomma på n.v. kusten.
På Diskoön och Nugsuakhalvön
representeras krit- och
tertiär-formationerna av mäktiga,
fossilrika sandstens- och skifferlager,
vilkas växtfossil tyda på att där
under krittiden härskat ett
subtropiskt klimat, som under
tertiärtiden efterföljts av ett
tempererat. Varma källor finnas. Av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
