Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guarneri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Guarneri—Guckusko
74
1612, italiensk diktare, prof, i
Ferrara, bekant framför allt
genom sitt herdedrama Pastor
fido (uppf. 1585), som översattes
till de flesta europeiska språk
(till sv. av Dahlstierna). — 2.
G u a r i n o G., f. 1624, d. 1683,
italiensk arkitekt, teatinmunk,
huvudsaki. verksam i Turin, där
han bl. a. uppfört kyrkan San
Lorenzo och Palazzo Carignano.
G. är en av den italienska
barockens främsta arkitekter, närmast
anslutande sig till Borromini.
Guarne’ri [goa-],
violinbyg-garfamilj från Cremona med
kända mästare i tre släktled. Mest
berömd var Giuseppe
Antonio G., f. 1687, dödsår okänt, i
följd av fabriksmärket I. H. S.
kallad del G e s ü, vars bästa
fabrikat kunna jämföras med
Stradivariinstrumenten.
Guastalla [goa-], fordom
furstendöme i Venetien vid Po.
Riksomedelbart 1541, tillhörde G.
till 1746 ätten Gonzaga och 1815
—-47 Napoleon I:s gemål Marie
Louise, varpå det uppgick i
Modena. 6 kvkm.
Guatema’la [goa-]. 1.
Repü-b 1 i c a d e G., republik i Central
-Amerika (se d. o., kartan),
gränsar till Mexiko, Brittiska
Hondu-ras, Karibiska havet, Honduras
och Salvador samt Stilla havet.
113,000 kvkm. 2 mill. inv., därav
omkr. 60 % indianer. Den
viktigaste floden är Motagua. Bland
sjöar märkas Petén, Atiltan,
Gulfodulce. Odling av kaffe,
socker, ris, majs och bananer.
1,500 kaffeplantager med omkr.
450 mill. kaffebuskar. Rika
fyndigheter av silver, guld, koppar,
järn och bly bearbetas endast
obetydligt. Viktigaste städer äro
huvudstaden Guatemala samt
Quezaltenango, Coban och
Totoni-capan. G. delas administrativt i
22 departement. Lagstiftande
makten utövas av en på grundval
av allmän rösträtt vald
nationalförsamling och ett av denna och
den på sex år valde presidenten
utsett statsråd. Presidenten
handhar den verkställande makten. -—
Historia. G. var ett centrum för
den fornamerikanska
mayakulturen. Det koloniserades 1524 av
spanjorerna, vilkas
centralamerikanska välde även i sin helhet
benämndes G., och frigjorde sig från
Spanien 1821. En tid i federation
med grannstaterna (jfr
Cen-tral-Amerika sp. 1148),
konstituerade sig G. som
självständig republik 1847. Det har
långa tider styrts diktatoriskt,
ofta varit i krig med
grannstaterna och skakats av inbördes
strider. G. förklarade Tyskland krig
1918 och ingick 1920 i N. F. — 2.
G. 1 a N u e v a, huvudstad i G. 1.
90,000 inv.
Gua’va, se Inga.
Guayaquil [goajaki’1],
Santiago de G., Ecuadors största
stad och enda hamn av betydelse.
Universitet. 105,000 inv.
Guayaquilbukten [goajaki’1-],
Stilla havets största inskärning
på Syd-Amerikas v. kust, på
gränsen mellan Ecuador och Peru. I
G. utfaller genom ett brett
estua-rium, Guayaquilestua-r i e t, den segelbara G u a y a s
-floden. I G. ligger ön Punå.
de Guberna’tis [go-],
Ange-1 o, f. 1840, d. 1913, italiensk
skriftställare, prof, i sanskrit
i Florens 1863, i italiensk
litteratur i Rom 1891, behandlade
språkvetenskapliga, folkloristiska och
litteraturhistoriska ämnen och
utgav bl. a. en omfattande allmän
litteraturhistoria.
Guberna’tor, se Guvernör.
Guckusko, se
Cypripedi-u m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
