Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Guld
98
bergarternas förvittring.
Vask-guldets kornstorlek växlar från
finaste sand till klimpar,
nug-gets, om flera hundra kg:s vikt.
— Metallurgi. De rikare
vask-malmsförekomsterna bearbetas
vanl. genom våtanrikning
(vaskning). Handvaskning sker i
grunda tråg 1. pannor, som
svängas med händerna. G.
avsätter sig i pannans botten, medan
det ofyndiga slammas bort. I
stort sker vaskningen i långa,
lutande rännor, i vilkas botten
man anbragt tvärslåar 1. runda
stenar, som uppfånga
guldpartiklarna. Bättre utbyte än
vaskningen ger
amalgameringsme-t o d e n, som dock ej kan
användas för grovt 1. bladigt G., ej
heller för guldtellur malmer 1.
guldhaltig svavelkis. Vid denna
metod upptagas G. och silver av
kvicksilver, som vanl. tillsättes
malmen vid själva krossningen,
vilken vanl. sker i stampverk 1.
kulkvarnar. Slammet från
krossningen får vanl. flyta över
kopparplåtar, bestrukna med
amalgam, varigenom en del av de
finaste guldpartiklarna
tillvaratagas. Ur amalgamet utvinnes G.
genom destillation. Vid
amalga-meringsprocessen utvinnes blott
40—80 % av malmens guldhalt,
och den kombineras därför med
någon extraktionsprocess,
varigenom G. i avfallet i största
möjliga mån tillvaratages. Bland [-extraktionsprocesser-n-]
{+extraktionsprocesser-
n+} a märkas Plattners
process, vid vilken G. utlöses ur
den rostade och lakade malmen
medelst klor, samt
cyanidprocessen, vid vilken G.
utlöses medelst cyankalium. Ur de
guldhaltiga lösningarna utvinnes
G. vanl. genom utfällning med
zink 1. genom elektrolys. — En
del G. erhåBes även vid elektroly-
tisk raffinering av koppar, (se d.
o.). — Produktion.
Guldproduktionen har varit underkastad
periodiska växlingar, som i stort
sett sammanhängt med
uttömmandet av äldre och upptäckten
av nya förekomster. Antikens
och medeltidens G. erhölls
huvudsaki. från områden (t. ex. Mindre
Asien och Arabien), som
numera ej äro kända för någon
guldrikedom. Efter Amerikas
upptäckt infördes därifrån stora
guldmängder till Europa, och i
början av 1700-t. upptäcktes
guldfyndigheter i Brasilien. I
början av 1800-t. hade
guldproduktionen ett minimum, men
från 1830-t. inträdde åter en
stegring, som började med
bearbetningen av de sibiriska
vask-malmsfyndigheterna. 1848
upptäcktes G. i Kalifornien, 1851 i
Australien. Efter dessa fynd
ökades produktionen så hastigt,
att under 25-årsperioden 1851—
Världsproduktionen av guld.
(Kg. per år, medeltal.)
1493—1544 ................... 6,400
1545—1600 ................... 7,400
1601—1640 ................... 8,400
1641—1680 ................... 9,000
1681—1700 .................. 10,800
1701—1720 .................. 12,800
1721—1740 .................. 19,100
1741—1760 .................. 24,600
1761—1780 .................. 20,700
1781—1800 .................. 17,800
1801—1810 .................. 17,800
1811—1820 .................. 11,400
1821—1830 .................. 14,200
1831—1840 .................. 20,300
1841—1850 .................. 54,800
1851—1855 ................. 199,400
1856—1860 ................. 201,800
1861—1865 ................. 185,100
1866—1870 ................. 195,000
1871—1875 ................. 173,900
1876—1880 ................. 172,400
1881—1885 ................. 155,000
1886—1890 ................. 169,900
1891—1895 ................. 245,200
1896—1900 ................. 387,300
1901—1905 ................. 484,600
1906—1910 ................. 651,600
1911—1915 ................. 691,000
1916—1920 ................. 586,200
4. — L e x. V. Tr. 22. 9. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
