Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav-Adolfsföreningen - Gustavia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Gustavia—Gustavsberg
154
ping och Uppsala.
Centralstyrelsen har sitt säte i Leipzig.
Gustavia, se Barthélemy.
Gustavianer, urspr. beteckning
för Gustav III: s närmaste vänner
och anhängare, dels politiker, dels
litterära målsmän för de av
konungen omhuldade
upplysningsidéerna. Ss. G. betecknades
sedan under tiden närmast eftei’
Gustav III: s död de kring Gustav
IV Adolf samlade opponenterna
mot den av Reuterholm ledda
regimen och efter Gustav IV Adolfs
avsättning förespråkarna för
kronans bevarande åt hans ätt.
Gustavianska arvegodsen, de
jordagods (över 5,000 hemman),
vilka Gustav I efterlämnade som
sin privategendom. Erik XIV lät
förklara nära hälften rätteligen
tillhöra kronan och en del återgå
i enskild ägo. G. var sedan ett
ständigt tvisteämne mellan Erik
och hans bröder. Sedan Gustav II
Adolf genom arv erhållit alla G.,
donerade han stora delar därav,
bl. a. över 300 hemman till
Uppsala univ. 1624.
Gustavianska dräkten, se
Svenska dräkten.
Gustavianska papperen, en
av Gustav III sammanbragt och
till Uppsala univ. testamenterad
handskriftsamling om 121 vol.,
innehållande dels en del av
konungens egna skrifter och
brevväxling, dels en mängd
stats-handlingar. G. genomgingos av
E. G. Geijer, som 1843—45 utgav
en översikt därav i 3 vol.
Gustavia’num, se Uppsala
universitet.
Gustaviansk stil, benämning
på den stil i rumsinredning och
konstslöjd, som till tiden ung.
sammanfaller med Gustav III:s
regering. G. motsvarar närmast
den franska Louis seize-stilen.
Den betecknar liksom denna en
reaktion mot rokokon samt
ut-märkes av en strävan efter logisk
konstruktion och raka men
samtidigt smäckra och eleganta
linjer. Färgerna äro svala och hållas
i pärlgrått, ljusblått o. d. Stilen
har tagit starka intryck av det
vid mitten av 1700-t. återväckta
intresset för antiken. Bland dem,
som i sina rumsinredningar
till-lämpat G., märkas J. E. Rehn
(t. ex. biblioteket på
Drottningholm, se ill. till d. o.) och Louis
Masreliez (t. ex. stora salongen
på Haga, se ill. till d. o.), av vilka
den förste representerar stilens
tidigare, den andre dess senare
utformning. Möbelkonsten nådde
med G. högre än någonsin
förut, särskilt genom Georg Haupt
(se d. o.). Från sina franska
förebilder skiljer sig G. genom större
måttfullhet i dekoreringen.
Gustavi (domkyrko-)
församling, se Göteborg.
Gustavs, se Gustav.
Gustavsberg. L Socken i
Sthlms L, jämte Ingarö pastorat
i Uppsala stift. 2,420 inv. —
Inom G., vid Farstaviken av
Bag-gensfjärden, ligger G:s
industriort med 2,000 inv. kring den år
1827 anlagda porslinsfabriken
(äg. a.b. Gustavsbergs fabriks
intressenter). Denna tillverkade
urspr. endast fajans men har från
1800-t:s mitt utvidgat sin
tillverkning till porslin och andra
keramiska produkter;
konstnärligt är dess produktion främst
knuten till de insatser, som gjorts
på 1890-t. av G. G:son
Wenner-berg och på senaste tid av W.
Kåge. — 2. Badort, den äldsta i
Bohuslän (från slutet av 1700-t.),
och uppfostringsanstalt (G : s
barnhus) nära Uddevalla. —
3. Sågverk i Alnö skn,
Väster-norrl. 1. Äg. a. b. Ulf, Sthlm,
grundat 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
