Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guttiferae ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157 Guttiferae—Guyana 158
droppar från bladen hos många
växter. G. inträffar, då
luftfuktigheten är så stor, att
transpirationen försvåras, och iakttages bäst
på morgonen efter en fuktig men
regnlös natt. De vattendroppar,
man ofta finner på daggkåpans
1. krassens blad, äro sålunda ej
”dagg” utan avsöndrade av
bladen själva. Se H y d a t o d.
Gutti’ferae, växtfamilj (ordn.
Parieta’les) av örter 1. (vanl.)
träd och buskar, de flesta i
tropikerna. Alla arter innehålla
hartsgångar 1. oljekörtlar. Bladen
äro enkla, vanl. motsatta,
blommorna ofta stora. Många arter
lämna värdefulla hartser och
träslag 1. ätliga frukter. Se
Hy-pericum, Mammea och
M a n g o s t a n.
Gutturaler (av lat. gu’ttur,
strupe) kallas av ålder vissa
språkljud, vokaler såväl som
konsonanter, som förr med orätt
an-togos få sin karaktäristiska
artikulation i strupen. Efter en
riktigare analys kallas väsentl.
samma ljud vela’rer (se d.
o.), p o s t p a 1 a t a’1 e r (d. v. s.
bakom hårda gommen bildade
ljud) o. d., i fråga om vokaler
även bakre 1. hårda.
Gutzkow [go’ts-], Karl
Ferdinand, f. 1811, d. 1878,
tysk författare, vid sidan av
Heine och Börne en av de främsta
förespråkarna för ”det unga
Tysklands” radikala idéer,
utövade som publicist och kritiker en
omfattande verksamhet. G:s
främsta skönlitterära arbete är
frihetsdramat om den judiske
kättaren Uriel Acosta (1846).
Guverna’nt (fr. gouvernante,
av gouverner, styra), en för barns
uppfostran och enskilda
undervisning anställd dam.
Guverneme’nt, se G u v e r
-n ö r.
Guvernö’r (fr. gouverneur, lat.
guberna’tor, av guberna’re,
styra), en flerstädes brukad titel på
styresmannen för ett större
administrativt område (i Ryssland
kallade gu v e r n e m e’ n t) 1. en
koloni. I Sverige uppträder titeln
G. under 1500-t. men ersättes
snart med ståthållare 1.
landshövding. På 1600-t. organiserades de
svenska besittningarna i
östersjöprovinserna och i Tyskland
som generalguvernement, i
vilka den högsta civila och
militära myndigheten förenades hos
en generalguvernör, som
även hade säte i rådet. På samma
sätt styrdes till 1719 det
erövrade Skåne. Även i eg. Sverige
upprättades, särskilt under
orostider, tillfälliga
generalguverne-ment, det sista 1801—04 (Skåne).
I R. F. av 1809 intogs förbud
mot inrikes generalguvernement
(§ 46). — I Finland
representerades unaer ryska tiden
tsarenstorfursten av en
generalguvernör och landshövdingarna buro
titeln G. — G. är titel för högste
styresmannen för en stat inom
För. Stat. — G. kallas även i
enstaka fall ledaren av en
furstlig persons uppfostran.
Guya’na, område i n.
Syd-Ame-rika (1°— 8° 30’ n. br., 51° 30’—
61° 30’ v. 1.) mellan Orinoco och
Amasonfloden (se kartan vid. art.
Brasilien). Kusten är låg
och sumpig med utmärkt
bördig jord. Längre in utbreda sig
stora savanner och innanför dessa
bergiga trakter med tät urskog.
Högsta berg är Roraima, 2,600 m.,
i v. G. Landet är rikt på floder,
som sinsemellan stå i förbindelse
genom kanaler och utgöra de
huvudsakliga samfärdselvägarna.
Klimatet är tropiskt och utefter
den sumpiga kusten mycket
ohälsosamt. G. är uppdelat på tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
