Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guys ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Gylfaginning—Gyllenborg
164
Karl Gyllenborg. — Gustav Fredrik
Gyllenborg.
tjänst och var dennes
diplomatiske rådgivare under
grevefejden. G. fortsatte sin
svenskfientliga politik hos hertig Albrekt av
Preussen.
Gy’lfaginning, se E d d a.
Gylfe, svensk sagokonung. Se
Edda sp. 684 och G e f i o n.
Gyllander, Hugo, f. 1868,
författare, har förutom flera
diktböcker av en manligt enkel prägel
utgivit åtskilliga
sagobearbet-ningar samt även själv skrivit
högt skattade sagor.
Gylle, socken i Malmöh. 1.,
jämte Kyrkoköpinge pastorat i
Lunds stift. 575 inv.
Gyllembourg [-bårg], T
horn a s i n e, f. 1773, d. 1856, dansk
författarinna, gift med P. A.
Hei-berg, sedan med K. F.
Ehren-svärd, offentliggjorde i
Köben-havns flyvende Post en serie
noveller och längre berättelser, av
vilka En Hverdagshistorie (1828)
anses som Danmarks första
nutidsroman av värde. G:s arbeten
ha ämnen från vardagslivet, vars
poetiska värde hon betonar; de
äro präglade av
upplysningstidens rationalistiska åskådning.
Gyllen. 1. Försv. av ty. gulden
(se d. o.). — 2. Se Barbarea
och Äppleträd.
Gyllenborg, svensk grevlig
ätt, utdöd 1863. — 1. Jakob
Wolli mh au s G., f. 1648, d.
1701, adlad G. 1680, greve 1695.
G. blev efter H. Flemings död
reduktionens drivande kraft. I allo
enväldets vapendragare, var G.
även en av förmyndarräfstens
ledare. Han ansågs av
aristokratin som reduktionens mest
hänsynslöse målsman. Kungligt råd
1695. — 2. Karl G., f. 1679, d.
1746, den föreg:s son, greve,
kanslipresident, författare. G.
gjorde sina politiska lärospån vid
den svenska beskickningen i
England, där han 1715 blev minister.
Genom gifte förbunden med de
fördrivna Stuartarnas parti, inlät
han sig jämte Görtz i
misslyckade stämplingar till deras förmån.
1723 riksråd, blev G. en
för-grundsman i det holsteinska
partiet och motarbetade Horn både
öppet och förtäckt. På 1730-t. blev
han jämte N. v. Höpken
medelpunkten i den krets, som blev
kärnan till hattpartiet. Han
hävdade vältaligt dess ekonomiska krav
och gjorde sig till tolk för den
obesutna ämbetsmannaadelns
adliga jämlikhetsprogram, bl. a. i
lustspelet Svenska Sprätthöken,
det första å Kungl. Svenska
Skådeplatsen uppförda
originalstycket (1737), märkligt
framför allt genom sin ypperliga
karaktärsteckning. Han skrev även
förutom politiska skrifter en
mindre självständig komedi En
bättrad Will-Hiärna. Ss.
universitetskansler (för Lunds univ.
1828, Uppsala 1839) var G. en
ivrig gynnare av vetenskapen. —
Vid hattpartiets seger 1739
kanslipresident, bär G. största
ansvaret för den brådstörtade och
illa genomförda krigspolitiken
(jfr Hattpartiet). Bruten
av sjukdom 1742, fick han ej
själv leda dess avveckling 1.
genomföra sina inrikespolitiska
strävanden. — 3. Fredrik G., f.
1698, d. 1759, den föreg:s broder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
