Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Gymnastik
178
en ges en för olika
förhållanden väsentl. olikartad
sammansättning. Barngymnastiken
karaktäriseras av enkla rörelser
och olika former av gymnastiska
lekar, kvinnogymnastikens
rörelseförråd präglas av en viss
mjukhet i utförandet, under det att en
dagövning för unga män
samman-sättes av rörelser, vilka fordra
ett mera kraftigt utförande och
ofta sätta sinnesnärvaro och
beslutsamhet på prov o. s. v. Varje
dagövning inledes i regel med
ordnings- och andningsrörelser
jämte mindre ansträngande
rörelser ur olika rörelsesläkter
(in-ledningsvarvet). Därefter följa
rörelsevarv ur samtliga
rörelsesläkter med en
ansträngnings-grad, som småningom stegras mot
dagövningens senare del. De mest
krävande rörelserna (hoppen)
pläga sålunda förläggas mot
slutet. Dagövningen avslutas med
rörelser, avsedda att lugna
andnings- och hjärtverksamheten
(avslutningsvarvet). övningens
längd växlar vanligen mellan %
och 1 timme. För att rätt
verkan skall ernås, måste varje
rörelse utföras i noggrant bestämd
form samt med användande av
uteslutande de muskelpartier,
som för utförandet erfordras
(isolering). I mån av vunnen
färdighet stegras övningarna från
8. b—a—b. Stupfallande, dubbel
fotflyttning framåt och bakåt.
de enklare till de svårare och
mera sammansatta. Vissa
rörelser utföras med användande av
rörelsegivare 1. redskap, ss. bom,
lina, lejdare, stege, stång, häst,
plint, bock, språngställ, ribbstol
m. fl. Användandet av redskap
har givit upphov till uttrycket
redskapsgymnastik till
skillnad från fristående G.,
en uppdelning, som dock saknar
värde, då den ej grundas på
rörelseverkan. — G. ss. ett led i
ungdomens uppfostran
anbefalldes i Sverige först på P. H. Lings
initiativ i 1807 års skolordning
och övas nu i praktiskt taget alla
undervisningsanstalter för svensk
ungdom samt i militära skolor.
Det jämförelsevis ringa antalet
frivilliga gymnastikföreningar
(1922 744 med 22,368 aktiva
medl.) visar dock, att Lings G.
ännu ej så fångat folkets intresse,
som dess skapare hoppats. Svensk
friskgymnastik tillämpas
numera i en mängd länder, vilka
ofta mer 1. mindre uppblandat
Lings strängt metodiska system.
9. Utliggning.
(Handfästsides-hållning.) (Ribbstol.)
10. Anspringande
mel-lanhopp. (Bom med
sadel.)
11. Anspringande
grenhopp över redskapet.
(Häst på längden.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
