Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gärds och Albo härads domsaga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Gärds och Albo härads domsaga—Gästgiveri
210
vingar samt kort, uppåtriktad
stjärt. Ovan brun med mörka
tvärband på skuldror,
vingtäcka-re, övergump, stundom även på
ryggen. Under ljusbrun med
svartbruna tvärband på buken.
Insektätare. Europa; i Sverige
norrut till n. Jämtland och
Västerbotten. Boet bygges ofta i
rishögar, busksnår o. d. Ägg 6—9,
vita, brunrödfläckiga. Stann- 1.
flyttfågel. Fridlyst.
Gärds och Albo härads
domsaga utgöres av ett tingslag,
omfattande häradena med samma
namn i Kristianst. 1. 34,440 inv.
Gärningsbrev, se
Gärningsman. Förv.
Gärningsman. Jur. Vid brott
den, som utför gärningen, till
skillnad från anstiftare och
delaktiga. — Förv. I äldre
tider sockenhantverkare, som
an-togos å sockenstämma, varefter
landshövdingen utfärdade
gärningsbrev.
Gärs, gers 1. snorgärs,
Aceri’na ce’rnua, en art
Abborr-fiskar med en, framtill
tagg-strålig ryggfena, taggar på
gäl-locken och slemgropar på
huvudet. Grå- 1. olivbrun, mörkfläckig
rygg, grå- 1. gröngula sidor, vit
buk och rader av mörka fläckar
på rygg- och stjärtfena. Europa,
n. Asien; hos oss i insjöar och
östkustens skärgårdar. G. lever
av smådjur samt leker i april—
maj; rommen lägges på
vattenväxter och stenar. Köttet är
välsmakande, men G. användes dock
föga som matfisk.
Gärs. Längd vanl. under 2 dm.
Gärdsmyg. Längd 10,4—11,6 cm.
Gärsnäs, gods i ö. Herrestads
skn, Kristianst. 1., vid
Tomarps-ån. Slottet är ett komplex av
sammanbyggda hus, huvudsaki. från
1500- och 1600-t., som vid en
restaurering på 1870-t. starkt
förändrats.
Gäsene, härad i Älvsb. L,
omfattande socknarna Når unga,
Ljur, Kvinnestad, Asklanda,
Or-nunga, Vesene, Grude, Jällby,
S. Björke, Hudene, Skölvene, N.
Säm, Hov, Källunga, Hällestad,
Mjäldrunga, Eriksberg,
Brodd-arp, öra, Alboga, Od och Molla.
Gässie, socken i Malmöh. L,
jämte Eskilstorp pastorat i Lunds
stift. 470 inv. — Romansk kyrka
med senare tillbyggt torn; i
valven senmedeltida målningar.
Gässling, se Gåssläktet.
Gäst (lat. ho’spes) kallades
under medeltiden en person, som
en kortare tid uppehöll sig i en
stad, där han ej var fast bosatt,
d. v. s. borgare. Då G. vanl. voro
köpmän, inskränktes deras
handelsrättigheter till förmån för
stadsinvånarnas. I vissa länder
utbildades särskilda rättsregler
för G. (”gästrätt”).
Gästgiveri, gästgivargård,
lokal, i vilken mot betalning
kost, härbärge och skjuts
tillhandahållas den resande. Bland
de skyldigheter, som i äldre tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
