Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gödningsämnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Gödningsämnen—Gödselmedel
222
De vanligaste gödselmedlens halt av vatten, organisk substans, kväve, fosforsyra
och kali i %.
Naturliga gödselmedel: Hästgödsel med stiö (färsk). . Vatten [-Organisk-] {+Orga- nisk+} substans Kväve (N) [-Fosforsyra-] {+Fosfor- syra+} (P,00 Kali (K20)
71—75 20—25 0,45 0,7 0,2 0,35 0,5 —0)9
Nötkreatursgödsel „ „ „ . . 72—86 11—25 0,34— 0,46 o,2 0,4 —0,7
Fårgödsel „ „ „ . . 64—69 27—32 0,6 0,9 0,2 — 0,6 0,67 0,8
Svingödsel „ „ „ . . 72—82 14—25 0,45 —0,65 0,13 —0,20 0,25 0,6
Blandad kreatursgödsel, halvbrunnen . 75 20 0,* O,2 0,6
„ „ starkt brunnen 79 15 0,45 0,3 O,2
Gödselvatten 98—99 — 0,03 0,6 0,01 0,03 0,1 —1
Latrin ur kärl 92 5-5 0,75 O,2 0,3
Torvmullspudrett 74—82 17—18 0,75-1,1 0,4 0,75 0,3 — 0,45
Havstång (lufttorr) 25 60-70 l,2 1,4 0,1 —0,3 2,8 5,5
Konstgödselmedel: Chilesalpeter 2,6 15,5
Norgesalpeter — — 13 — —
Svavelsyrad ammoniak 4 — 20 — —
Kalkkväve (svenskt) — — 12—16 — —
Thomasfosfat — — — 17 —
Superfosfat 10—15 — — 18—20 —
Peruguano (upplöst) 16 30 7 10,5 1—2
Fiskguano 10 56 8,5 13,8 0,3
Benmjöl (råstampat) 6 30 4 20—24 O,2
„ (ångpreparerat) 1,3 27 2—2,5 27—30 —
Lövträdsaska 5 — — 3,5—5,i 10-18
Barrträdsaska 5 — — 0,4—6 5,4—23
Stenkulsaska — — — 0,2 O,2
Torvaska — — — 1,7 — 2,7 0,5—2,2
Kainit 20 — — — 12—14
20 °/o-igt kalisalt 2.s — — — 20
40 "/o-igt kalisalt 3,6 — — — 40
ser”) för G. (se N ö t k r e a t u r).
Unga djur äro mer lättgödda än
äldre. Gödfodret bör huvudsaki.
bestå av billiga kolhydratrika
fodermedel, ss. hö, potatis,
rotfrukter, vassla, korn, havre och majs.
Se resp, djurslag.
Gödningsämnen, se
Gödselmedel.
Gödselmedel,
gödselämnen, oegentligt även kallade
gödningsämnen, ämnen,
som, tillförda jorden, förbättra
denna i för växternas näring
gynnsamt hänseende. Om i n
-direkta G. se J o r d f ö r
-b ä 11 r i n g s m e d e 1. Direkta
G., vilka direkt tillföra växterna
näring, indelas i: 1)
Naturliga 1. fullständiga G.,
vilka erhållas som naturligt
avfall, kräva ingen 1. obetydlig
be
redning samt innehålla samtliga
för växterna behövliga
näringsämnen jämte mullbildande
ämnen, som förbättra jorden i
fysikaliskt och bakteriologiskt
hänseende. Hit höra
kreatursspill-ning (kreaturs-, stallgödsel),
gödselvatten, avträdesgödsel (latrin,
pudrett), kompostgödsel, till
gröngödsling använda grödor
samt tång. 2)
Konstgödselmedel 1. artificiella G.,
ofullständiga G., vilka
tillverkas mer 1. mindre
fabriks-mässigt och även benämnas b i
-1. hjälpgödselmedel, enär
de vanl. ges jämte naturliga G.
De innehålla blott ett 1. några
växtnäringsämnen och i allm.
ej mullbildande ämnen. De
grupperas i kvävehaltiga G. (kväve
i form av nitrat, ammonium-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
