Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Götala ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Götala—Göta livgarde
234
Norsholm korsas kanalen av
Östra stambanan. Mellan sjöarna
Roxen och Asplången är fallet
omkr. 5 m. fördelat på tvenne
slussar vid Brådtom och Hulta.
Från Asplången fortsätter G.
förbi Söderköping till Mem och
sän-kes härvid till havsytans nivå,
vilket fall är fördelat på 11
slussar. Av G:s hela längd äro endast
86,2 km. bearbetade delar. G:s
djup är 3 m. och bredden i regel
14 m. i bottnen och 26 m. i
vattenytan. Slussarnas antal är 53.
Deras längd är 35,6 m., bredd 7,4
och djup 2,97 m. Lastförmågan
för kanalfartygen är e:a 150 ton.
— Redan på 1500-t. väcktes
tanken på denna förbindelseled (se
B r a s k). Sedan Trollhätte kanal
1800 öppnats för trafik, upptogs
frågan om en fortsättning av
denna från Vänern till Östersjön av
B. B. v. Plåten, som 1808 erhöll
förordnande av K. M:t att utreda
frågan. 1809 års riksdag beviljade
1,2 mill. för företaget, som f. å.
påbörjades. Först 1822 kunde
Västgötalinjen invigas;
östgöta-linjen var färdig först 1832.
Kostnaderna hade då uppgått till nära
16 mill. kr. i st. f. urspr.
beräknade 2,4 mill.
Götala, gammalt kronogods i
Skara landsförsamlings skn. Här
antages fordom ”alla götars ting”
(d. v. s. Västergötatinget) ha
hållits. Invid G. finnas på en kulle
tvenne domar ringar.
Götaland, Sveriges sydligaste
huvuddel. Till G. räknas numera
Västergötland, Östergötland,
Småland, Öland och Dalsland, de
1658 förvärvade Skåne, Halland
och Blekinge samt det 1645
återförvärvade Gotland. G: s
nordgräns bildas delvis av Tiveden och
Kolmården, i forntiden en mäktig
skiljemur, som möjliggjorde
utvecklingen av skilda folk i n. och
s., svear och götar. Tack vare
de goda insjökommunikationerna
bröto dock götarna bygd i s.
Närke samt Dalsland. G:s
forntida sydgräns (mot Danmark)
var skogslandet i s. Småland;
Blekinge hörde åtminstone pä
800-t. till G. och urspr. kanske
även västkusten, åtminstone n.
Halland (Fjäre härad). Götarna
(i. gautigoterna m. fl. äldre
former) torde urspr. betecknat
en vid Göta älv (Gautelfr)
boende stam. Sedan denna utbrett
sitt välde till ö. om Vättern
uppdyka namnen östgötar och
västgötar. Under folkvandringstiden
torde götarna fått hegemoni över
angränsande stammar,
åtminstone de småländska, och bildat ett
mer 1. mindre enhetligt G ö t a
-rike. Tidigare hade från G.
företagits stora utvandringar, varur
framgått det mäktiga
goterväl-det, med vilket G. synes stått i
livlig förbindelse, intill dess
goterna på 300-t. övergåvo
östersjökusten. Därefter synes G. ha gått
en politisk nedgångstid till mötes
och slutligen (trol. i början 1.
mitten av 500-t.) kommit under
svearnas övervälde. Härpå syfta
trol. Beowulfsagans strider
mellan svearna och ”geaterna”, vilka
framstå som ett mäktigt folk
under en konungaätt, vars
medlemmar bära namn med
begynnelsebokstaven H. Efter den svenska
riksenhetens skapande
fortbe-stodo länge stora skiljaktigheter
och ett visst motsatsförhållande
mellan de båda riksdelarna, ehuru
G. ej i historisk tid behandlats
som underkuvad landsdel.
Göta livgarde, I. 2, Sthlm,
uppkommet ur en 1773 till Sthlm
cletacherad bataljon av
Änkedrottningens livregemente. Nuv.
namnet sedan 1894; hette förut
(sedan 1818) Andra livgardet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
