Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Halla—Halland
306
flexer. — 2. A s a p h H., f. 1829,
d. 1907, nordamerikansk
astronom. Mest bekant såsom
upptäckare av Mars’ månar. — 3.
G r an v i 11 e Stanley H., f.
1846, nordamerikansk psykolog
och pedagog, 1888—1920
president för Clark University i
Worcester. H:s forskningar inom
barnpsykologin (se Psykologi
och Pe dologi) ha blivit
banbrytande för utvecklingen av
denna vetenskapsgren. — 4. Edwin
Herbert H., f. 1855,
nordamerikansk fysiker, prof, vid
Harvard University 1888, upptäckte
1880 den efter honom benämnda
Halleffekten (se d. o.). — 5.
Charles Martin H., f. 1863,
d. 1914, nordamerikansk
uppfinnare, patenterade 1886 en metod
för elektrolytisk framställning av
aluminium (se d. o.)
Halla. 1. Socken i Gotl. 1.,
jämte Dalhem, Ganthem och
Hörsne med Bara pastorat i
Visby stift. 345 inv. — Kyrkans
äldsta del är långhuset, från
1200-t:s början, tornet byggdes
omkr. 1225 och koret omkr. 1300;
i långhuset takmålningar från
1697. — 2. Socken i Södermani. 1.,
jämte Vrena pastorat i Strängnäs
stift. Pastoratet skall framdeles
förenas med Bettna pastorat. 300
inv.
Halland, landskap i v. Sverige,
56° 20’—57° 38’ n. br., 4° 35’—
6° 9’ v. 1. från Sthlm, gränsar
i n. till Västergötland, i ö. till
Västergötland och Småland, i s.
till Skåne, i v. till Kattegatt. Det
långsträckta landskapet har i n.
skärgård och en på hamnar rik
kust, men s. om Var berg blott
öppna bukter (störst
Laholmsbukten) utan naturliga hamnar.
Även i andra avseenden avvika
naturförhållandena i n. och s.
H.; skarpare är dock skillna-
Härader: 1. Fjäre. 2. Viske. 3. Hlmle.
4. Faurås. 5. Arstad. 6. Halmstads.
7. Tönnersjö. 8. Höks.
den mellan den högre, ö. delen,
av gammalt kallad skogsbygden,
vilket namn numera är tämligen
oberättigat, och slättbygden, som
utbreder sig i v. längs kusten
mellan utlöparna från skogsbygden.
Det förstnämnda området låg
efter inlandsisens avsmältning
över havet och täckes därför av
morän- och rullstensgrus 1. är
utan markbetäckning, medan
slättbygden låg under havet och
därför täckes av sand och leror,
bland vilka också märkes den
kalkrika ishavsleran (märgeln).
H:s berggrund är visserligen,
med undantag för ett litet
krit-område i s., urberg, men de
lösa avlagringarna ha mottagit
tillskott av kalk från
Västergötlands silurområde i n. och
från Skåne i s. Medan
skogsbygden alltså är ett kargt
höglandsområde med samma klimat som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
