Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halley ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317 Halley—Hallman 318
Halley [hæ’lli], Edmund, f.
1656, d. 1742, engelsk astronom,
från 1720 kungl. astronom i
Greenwich. H., en av alla tiders
största astronomer, beräknade
enl. av Newton angiven metod
banorna för ett 20-tal kometer, av
vilka en är uppkallad efter H. (se
Halleys komet), angav en
metod att bestämma solparallaxen
ur venuspassager (1693) och
påpekade egenrörelsen hos
åtskilliga stjärnor (1718). Mycket
berömd är en av H. konstruerad
dödlighetstabell.
Halleys komet, uppkallad
efter E. Halley, är den
märkligaste av alla periodiska
kometer. Perioden är 76 år; dess bana
är en långsträckt ellips med sin
fj ärmaste punkt utanför
Neptu-nus’ bana. — H. observerades
1682 av bl. a. Halley, som fann
dess bana överensstämma med
kometernas av 1531 och 1607 och
därför förutsade dess återkomst
1758. Den har även observerats
1835 och 1910.
Hallfred Ottarsson, kallad
V a n d r ädaskald (”skald,
som det är besvärligt att ha att
göra med”), isländsk skald, levde
omkr. år 1000. Olof Tryggvesson,
som omvände H. till
kristendomen, har H. besjungit bl. a. i
en historiskt viktig minnesdrapa
(sv. övers, av A. Åkerblom,
Nor-ræna dikter 1). H. är en
kulturhistoriskt intressant typ från
tiden föl’ brytningen mellan
hedendom och kristendom. Hans liv
skildras i en väl berättad saga.
Hallgren, Adolf, f. 1855,
tidningsman, redaktör och
utgivare av Stockholms-Tidningen
1899—1906, ordf, i
Publicistklubben 1897 och 1907—08.
Hallgrimsson [ha’dl-],
Jona s, f. 1807, d. 1845, isländsk
författare och naturforskare. Mest
bekant för formfulländade
naturdikter, vilka haft stor betydelse
för reformerandet av det moderna
isländska litteraturspråket.
Halling, norsk springdans i
2/4 takt, utförd av en enda dansare
(i s. och v. Sverige två dansare).
Dansmelodin har upptagits i
konstmusiken (Grieg m. fl.).
Hallingdalen, dalgång i
Buske-rud fylke, Norge, n.v. om
Kristiania. Den genomflytes av
Hal-lingälven och genomlöpes av
Bergenbanan. Före dennas
tillkomst låg H. avskild, och
befolkningen (hallingarna), vilken
be-skrives som kraftig och livlig
(hallingdansen), har därför
bevarat mycket gammalt i språk,
dräkt, byggnadssätt m. m.
Hallingdalsälven, se
Hal-lingälven.
Hallingeberg, socken i Kalmar
L, pastorat i Linköpings stift.
2,855 inv.
Hallingjökeln, se H ar
-dangerjökeln.
Hallingskarvet, en mäktig
fjällrygg i övre delen av
Hallingdalen i riktningen v.ö.; högsta
punkten 1,933 m. ö. h. Präktig
utsikt över Hardangerviddens
jöklar, vatten och dalar.
Hallingälven,
Hallingdalsälven, norsk älv, kommer
från en fjällsjö på
Hallingskarvet, flyter mot ö. och s.ö.
genom den 120 km. långa
Hallingdalen, går genom sjön
Kröderen och utfaller i
Dramsäl-ven. 186 km. Flodområdets areal
8,855 kvkm.
Hallkyrka, en flerskeppig
kyrka, i vilken alla skeppen ha
samma höjd och förenas under ett
gemensamt tak. Jfr Basilika.
Hallman. 1. Johan Gustaf
H., f. 1726, d. 1795, läkare. H.
värden förste överläkaren på det 1774
inrättade kurhuset i Sthlm och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
