Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamilton ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Hamilton
352
rädda sig från ruin genom
växelförfalskning föranledde honom att
1881 lämna landet. — 5. Anna
H., se G ee t e 2. — 6. Hugo
H., f. 1849, den föreg:s broder,
greve, ämbetsman, politiker,
landshövding i Gävleb. 1. 1900—■
18, led. av A. K. 1891—93 och
1897—1901, av F. K. sedan 1908
(dess talman sedan 1916). Ss.
framstående talare och
parlamentariker har H. spelat en
betydande roll inom riksdagens
högerparti. Civilminister i Lindmans
ministär dec. 1907—okt. 1911,
tog H. betydande initiativ inom
näringslivet, bl. a. för nya
elektriska anläggningar och
järnvägsbyggen, samt ingrep
handlingskraftigt vid 1909 års
storstrejk. H. var även verksam inom
kristidsförvaltningen ss. ordf, i
livsmedelskommissionen. — 7.
Raoul H., f. 1855, greve,
godsägare, politiker, led. av F. K.
1892—1908 och av A. K. sedan
1909 (vice talman 1918—23). H.
spelade en framträdande roll inom
liberala samlingspartiet, till
vars radikala flygel han hörde,
och övergick 1924 till frisinnade
folkpartiet, vars
nedrustnings-strävanden han kraftigt gynnat.
— 8. Carl H., f. 1865, greve,
generalmajor, överste och chef
för Göta artilleriregemente 1913,
chef för 6:e arméfördelningen
1922. — 9. G i 1 b e r t H., f. 1869,
greve, överste och chef för
Smålands husarregemente 1921. H.
deltog på tysk sida i
världskriget, huvudsaki. på östfronten,
samt i tyska expeditionen till
Finland 1918.
Hamilton [hæ’mmilton], skotsk
och engelsk ätt, känd sedan
1200-t. Dess huvudman bär titeln
hertig av Abercorn, hans äldste son
är markis av H. Titeln hertig av
H. föres sedan 1660 av en gren
av ätten Douglas (jfr d. o.). — 1.
Patrick H., f. 1504, d. 1528,
predikade Luthers läror i
Skottland och brändes som kättare.
■—-2. James H., hertig av H., f.
1606, d. 1649, var en tid i svensk
krigstjänst. Sedermera en av
Karl II :s främsta anhängare i
Skottland, förde han 1648 en
skotsk kavaljerskår mot
Crom-well men blev dennes fånge och
avrättades. — 3. Alexander
H., f. 1757, d. 1804,
nordamerikansk politiker. H. deltog med
ära i frihetskriget och var 1777
—81 Washingtons adjutant. Vid
författningsarbetet i Philadelphia
var H. en av de ledande
förespråkarna för
centralisationsprinci-pen, vilken han sökte tillämpa ss.
finansminister 1789—95. Även på
andra områden sökte H. skapa en
stark regeringsmakt och en fast
praxis, närmast efter brittiskt
mönster. Efter republikanernas
seger fortfor H. att jämte Adams
leda federalisterna, tills han 1800
kom i konflikt med Adams. H.
föll 1804 i en duell med
partimotståndaren Burr, vars
presidentkandidatur han omintetgjort. —
4. Sir William H., f. 1788, d.
1856, skotsk filosof, prof, i
Edinburgh 1821. I Lectures on
meta-physics and logic (utg. efter hans
död 1859—60) och andra arbeten
företrädde H. en ståndpunkt, som
närmast är en sammansmältning
av ”skotska skolans” (se d. o.)
åskådningssätt med Kants och J.
G. Fichtes
”transcendentalfilo-sofi”. H., som haft djupgående
betydelse i engelskt tankeliv, bl. a.
för Spencer, har genom teorin om
predikatets kvantifikation blivit
banbrytare för den senare av
Je-vons (se d. o.) utformade
identi-tetslogiken. — 5. Sir lan H., f.
1853, brittisk general, deltog med
utmärkelse i åtskilliga
kolonial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
