Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsfördrag - Handelsgeografi - Handelsgymnasium - Handelshögskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Handelsgeografi—Handelshögskola
408
tats tullsatser i förhållande till
ett visst land avvika från i landet
eljest gällande tulltaxa,
benämnas dessa tullar differentialtullar.
I Sverige förekomma ej sådana
tullar. I de traktater, Sverige
slutit med särskilda tariffer, har
tulltaxan bringats i
överensstämmelse därmed, varigenom
enhetlighet i tullbehandling i
förhållande till olika länder
upprätthållits. — För att med större
lätthet kunna föra sin
tullpolitik ha vissa länder i sina
tulltaxor infört en maximi- och
mi-nimitull (s. k. dubbeltariff
system), exempelvis med föreskrift,
att den förstnämnda tariffen
skall användas gentemot en viss
kategori stater, med vilka
vederbörande land ej har några
traktater, 1. gentemot sådana, som
behandla landets handel och
sjöfart ogynnsammare än andra
länders. I svenska tullagstiftningen
ingår ej detta system, utan man
har sökt reda sig med den s. k.
”kamptullsparagrafen”,
varigenom lämnats i konungens hand
att under eventuella
förhandlingar åsätta särskild tullavgift. —
Under världskriget ingingos en
serie s. k. handelsavtal,
föranledda av den allmänt rådande
varubristen. De kontraherande
staterna lämnade varandra i
utbyte vissa varukvantiteter, 1. en
av staterna erhöll varor mot att
den andra fullgjorde en annan
prestation. Den princip, som i
mycket renodlad form låg till
grund för dessa avtal, näml, do
ut des (lat., jag ger för att du må
ge), principen om ömsesidiga
prestationer, har i sammanhang med
staternas starkt färgade
nationella politik även kommit till
uttryck i en del H., som kommit
till stånd efter världskriget. För
övrigt kan ännu ej bedömas den
riktning, svm ifrågavarande
traktatspolitik kommer att taga.
Handelsgeografi,
ekonomisk geografi, vilken
senare term är lämpligare och
numera torde vara den vanliga,
behandlar ur geografisk synpunkt
de ekonomiska förhållandena
såväl på jorden i dess helhet
(allmän H. 1. allmän ekonomisk
geografi) som i dess särskilda
länder (speciell H. 1. speciell
ekonomisk geografi) och sysselsätter
sig alltså dels med de naturliga
förutsättningarna i form av läge,
geologisk beskaffenhet, jordmån,
klimat, kraftkällor,
råvarutillgångar, dels med det sätt, på
vilket människan tillgodogjort sig
dessa samt utvecklat näringar och
kommunikationer. Med H. skulle
man också kunna beteckna endast
handelns geografi,
behandlad på samma sätt som den
ekonomiska geografin, med dess
förutsättningar, utveckling m. m.
Handelsgeografiska sällskap ha
sedan slutet av 1800-t. bildats i
flera länder, t. ex. Zentralverein
für Handelsgeographie i Berlin
(1878). De ha till syfte att
utvidga och utbreda geografisk
kunskap men äro i minst lika
hög grad inriktade på praktiska
intressen, ss. ökning av exporten.
Handelsgymnasium,
Handelsinstitut, se Handel
s-undervisning.
Handelshögskola, anstalt med
uppgift att genom vetenskaplig
undervisning och forskning
främja handel och näringsliv. I
Sverige finnas två H., i Sthlm
(grundad 1909) och Göteborg
(grundad 1923). H. omfattar
2-årig studiekurs med läsår om 3
terminer (höst-, vinter- och
vårterminer ) och avslutas med
ekonomisk examen 1. h a n
-delslärarexamen. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
