Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hartsgångar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485 Hartsgångar—Harv 486
egentliga 1. hårda H. samt
gum-mihartser. Balsamerna äro
lösningar av H. i eteriska oljor 1.
terpener. Bland de viktigare
märkas kanadabalsam,
kopaivabal-sam, peru- och tolubalsam, storax
och terpentin (se dessa ord). Till
de egentliga 1.
hårdhart-serna höra aloe, drakblod (se
Drakblodsträd),
guajak-harts (se Pockenholts),
gummilacka, kolofonium, kopal,
mastix, sandarak m. fl. (se dessa
ord). Om gummiharts se
d. o.
Hartsgångar, se
Sekretbehållare.
Hartsoljor, produkter, som
erhållas vid hartsers
torrdestilla-tion. Hartserna smälta vid c:a
120°, varefter de vid ökning av
temperaturen sönderdelas. Först
övergår ättiksyra och därefter,
mellan 150°—170°, den lättast
kokande hartsoljan, p i n o 1 i’ n.
Mellan 330°—340° överdestilleras
ljusoljan, som är klar och
nästan färglös. Därefter följer
b 1 å o 1 j a n, en mera
tunnflytande blåskimrande vätska, samt vid
fortsatt destillation r ö d o 1 j a n
med en rödaktig färgton.
Återstoden vid destillationen bildar
ett svart beck. Pinolin användes
till belysning, som lösningsmedel
för hartser samt ss.
terpentiner-sättning. De övriga oljorna
användas till smörjmedel.
Hartstvål, en saltartad
förening, som uppstår, om harts
kokas med natronlut och
sodalösning. Den användes till limning
av papper och som tillsats till
billig tvål och såpa. Motsvarande
mangan- och blysalter användas
som sickativ inom
fernissindust-rin, kalk-, aluminium- och
zink-salterna till lack och lackfärger.
Haru’n ar-Rasji’d (Harun den
rättrogne), f. 763?, d. 809, abba-
sidisk kalif i Bagdad. H. utsattes
för flera svåra uppror och
utkämpade ett krig med
östromerska riket. Hans regering var
dock en blomstringstid, och hans
rykte, som senare överdrivits
genom sagosamlingen Tusen och en
natt, spred sig till Frankiska
riket, med vars härskare Karl den
store han underhandlade. H. var
despotisk och nyckfull men vann
anseende för stor trosiver,
lärdom och poetisk talang. Sitt hov
gjorde han till en samlingsplats
för vetenskapsmän och
konstnärer. Jfr K a 1 i f a t.
Harunobu, Suzuki, f. omkr.
1725, d. 1770, japansk konstnär,
en av de främsta
representanterna för det japanska
färgträsnittet.
Haru’spex, lat., offerskådare,
hos de gamla romarna
teckenty-dare, som utläste gudarnas vilja
ur offerdjurens inälvor. Denna
konst, h a r u s p i c i’ n, var ett
arv från etruskerna.
Harv, åkerbruksredskap för
harvning (jfr d. o.). 1) H. m e d
styva pinnar: klösharven
(svenskharven) med
gåsfotlik-nande pinnar; krokpinnharven
med vassa, framåtböjda pinnar;
sladdharven med halvcirkelfor
-migt böjda klor bakom en
järn-skodd bräda, som sönderkrossar
jordkokorna och jämnar
markytan; slätharven
(sicksackhar-ven, 100-pinnharven,
ogräshar-ven) med raka pinnar, vanl.
uppdelad i två 1. flera jämsides
gående delar med gemensam
draganordning; länkharven och
kedje-harven med ett nät av järnlänkar
med därpå fästade tänder. 2) H.
med fjädrande pinnar:
fjäderharven med C- 1.
S-formade stålfjädrar, ofta på hjul
(kul-tivator). 3) H. med
roterande arbetsdelar: rullharven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
