Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hassel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Hassel—Hasselberg
494
Hassel, Co’rylus avella’na
(fam. Betula’ceae), buske med
rundat hjärtlika blad och
blommor på bar kvist om våren. De
ätliga frukterna,
hasselnötterna, sitta omgivna av en
bladartad fruktskål (cu’pula)
och äro mycket närande
(innehålla fet olja). H. växer vild till
63° n. br. och odlas ofta. — Av
var. gra’ndis erhållas de stora
spanska nötterna. Av Corylus
ma’xima 1. tubulo’sa från s.ö.
Europa och Orienten erhållas
lambert- 1.
filbertnöt-t e r, vilka äro mer långsträckta
och helt inneslutna i
fruktskålen, och av Corylus colu’rna från
samma trakter turkiska
hasselnötter, de
sistnämnda av rundad form och med
flikig fruktskål.
Hassela, socken i Gävleb. 1.,
pastorat i Uppsala stift. 2,220
inv.
Hasselbacken,
sommarrestau-rant å s. Djurgården i Sthlm,
känd bl. a. för sina
Bellmanstradi-tioner (staty av skalden utförd av
A. Nyström invid ”Bellmans-
Grodan. Staty av Per Hasselberg-.
Hassel (Corylus avellana).
eken”). Etablissemanget
nedbrann 1923 och är nu under
åter-uppförande i nytt skick.
Hasselberg. 1. Bernhard
H., f. 1848, d. 1922, astronom.
H. verkade först vid
observa-toriet i Pulkova, vars resurser
av honom framgångsrikt
utnyttjades till studier i astrofysiken,
åt vilken han uteslutande ägnade
sig. 1888 mottog H. kallelse av
Vet. akad. att bli dess fysiker
och utförde i Stockholm
omfattande precisionsarbeten på
spek-tralanalysens område. — 2. P e r
H., f. 1850, d. 1894, bildhuggare.
H. är en av den svenska konstens
ursprungligaste
skulptörbegåvningar. Han började som
orna-mentsbildhuggare men fördes
under en vistelse i Paris över från
konsthantverket till konsten. I en
följd av verk har han förhärligat
den unga kvinnokroppen
(Snöklockan, 1881, i marmor bl. a. i
Nat. mus. och Göteborgs mus.,
i brons på Adolf Fredriks torg i
Sthlm; Grodan, 1890, i marmor i
Göteborgs mus.; "Näckrosen, 1893,
i marmor av Chr. Eriksson i
Göteborgs mus.). Hans grupper
äro på en gång sensuella och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
