Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hávamál ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Hävamål—Havandeskap
518
då ett ganska invecklat
samhällsskick med privilegierade
samhällsklasser, människooffer, tabu
(se d. o.) och voro delade i flera
stater. Härskaren på Hawaii,
Kamehameha den store (d. 1819),
tog vita i sin tjänst och gjorde
sig till konung över alla öarna.
Under 1800-t. förändrades
samhällsförhållandena fullständigt,
1840 fick landet en författning,
1893 infördes republik genom
revolution, men av fruktan för
japanerna gåvo sig H. under För.
Stat. (1897—98), vilket kraftigt
befordrat utvecklingen, och blevo
1900 ett territorium med en
guvernör och en representation på
två kamrar.
Håvamål (den höges, d. v. s.
Odins, tal), eddadikt,
väsentligen avfattad i versmåttet
Ijööa-håttr. H. sönderfaller i flera
olika partier (man räknar vanl.
6), som icke kunna ha hört
tillsammans från början. Den första
delen är den största (omkr. 80
strofer) och poetiskt
värdefullaste, ”den stora
ordspråksdik-ten”, som är den förnämsta
representanten för gnomisk
diktning i fornnordisk litteratur.
Varje strof är i regel relativt
självständig till innehållet och
ger en allmän sentens 1.
levnadsregel i kort och fyndig, ofta
epigrammatiskt tillspetsad form.
Synen på tillvaron är rent
hednisk, moralen utpräglat egoistisk.
Även en annan del av H. är av
gnomisk art, det s. k.
Loddfåfnis-mål, som poetiskt står långt
under ”den stora ordspråksdikten”.
Här framträder en vekare och
mildare livsåskådning (måhända
har kristen moral här övat
inflytande) . Av andra partier må
nämnas de två ”Odinsexemplen”, där
Odin själv förtäljer om sina
kärleksäventyr.
Hava’na, se H a b a n a.
Havandeskap, g r a v i d i t e’ t,
g r o s s e’ s s, det tillstånd hos
kvinnan, som inträder i och med
att det befruktade ägget sätter
sig fast i livmoderns slemhinna
och som varar, till dess fostret
och efterbörden framfödas. H.
varar ung. 280 dagar, räknat från
första dagen av den senaste
regleringen, och indelas i 10
perioder om 28 dagar. Dessa 10
ha-vandeskaps-månaåer motsvara 9
kalender-månader och 1 vecka,
efter vilken tid förlossningen (se
d. o.) normalt inträffar. Första
tecknet till H. brukar vara
regleringens uteblivande; härtill
komma ofta kväljningar 1.
kräkning-ar, brunaktig färgning av bukens
mittlinje och huden kring
bröstvårtorna, stundom även av
pannan och kinderna. Från 4:e mån.
kan klar vätska klämmas ur
brösten, som svälla och i sista mån.
avge råmjölk. Den tillväxande
livmodern höjer sig i bukhålan
och kan i 4:e mån. tydligt kännas
över bäckenet; i9:e mån. når den
maggropen, varefter den åter
sjunker något. Med absolut
säkerhet kan H. dock fastställas först i
början av 5:e mån., då fostrets
hjärtslag, fosterljuden, kunna
höras, samtidigt med att kvinnan
först känner fostrets rörelser. —
Den havandes levnadssätt bör
förändras endast, om det är
ohygieniskt ; arbeterskor kunna
fortsätta sitt arbete, om detta icke är
ovanligt tungt, till 6 veckor före
förlossningen (jfr
Arbetarskydd sp. 591). Häftiga
kroppsrörelser (dans, tennisspel etc.) få
ej förekomma. Samlivet med
mannen bör utebli de sista två mån.
Skadade tänder böra lagas, enär
de särskilt hastigt falla sönder
under H. Förstoppning, som ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
